Rudra Samhita · Chapter 171
Mahadeva's March to War
Verse 1 (shiva.rudra.171.1)
सनत्कुमार उवाच । तस्य दूतस्य तद्वाक्यमाकर्ण्य सुरराट् ततः । सक्रोधः प्राह गिरिशो वीरभद्रादिकान्गणान्
sanatkumāra uvāca tasya dūtasya tadvākyamākarṇya surarāṭ tataḥ sakrodhaḥ prāha giriśo vīrabhadrādikāngaṇān
Sanatkumara said: "Hearing that messenger's words, the lord of gods, Girisha, then spoke in anger to Virabhadra and the other ganas."
Verse 2 (shiva.rudra.171.2)
रुद्र उवाच । हे वीरभद्र हे नन्दिन् क्षेत्रपालष्टभैरवाः । सर्वे गणाश्च सन्नद्धाः सायुधा बलशालिनः
rudra uvāca he vīrabhadra he nandin kṣetrapālaṣṭabhairavāḥ sarve gaṇāśca sannaddhāḥ sāyudhā balaśālinaḥ
Rudra said: "O Virabhadra, O Nandin, O Kshetrapala, O eight Bhairavas — let all the ganas arm themselves and stand ready, mighty and prepared."
Verse 3 (shiva.rudra.171.3)
कुमाराभ्यां सहैवाद्य निर्गच्छन्तु ममाज्ञया । स्वसेनया भद्रकाली निर्गच्छतु रणाय च ॥ शङ्खचूडवधार्थाय निर्गच्छाम्यद्य सत्वरम्
kumārābhyāṁ sahaivādya nirgacchantu mamājñayā svasenayā bhadrakālī nirgacchatu raṇāya ca śaṅkhacūḍavadhārthāya nirgacchāmyadya satvaram
"By my command, let them march out today together with the two Kumaras; let Bhadrakali too go forth to battle with her own army. And I myself set out this very day, without delay, to slay Shankhachuda."
Verse 4 (shiva.rudra.171.4)
सनत्कुमार उवाच । इत्याज्ञाप्य महेशानो निर्ययौ सैन्यसंयुतः । सर्वे वीरगणास्तस्यानुययुः सम्प्रहर्षिताः
sanatkumāra uvāca ityājñāpya maheśāno niryayau sainyasaṁyutaḥ sarve vīragaṇāstasyānuyayuḥ sampraharṣitāḥ
Sanatkumara said: "Having given this command, the great Lord set forth together with his army; all his heroic ganas followed him, filled with great joy."
Verse 5 (shiva.rudra.171.5)
एतस्मिन्नन्तरे स्कन्दगणेशौ सर्वसैन्यपौ । ययतुर्मुदितौ नद्धौ सायुधौ च शिवान्तिके
etasminnantare skandagaṇeśau sarvasainyapau yayaturmuditau naddhau sāyudhau ca śivāntike
Meanwhile Skanda and Ganesha, the two commanders of the whole army, armed and arrayed, came joyfully to Shiva's side.
Verse 6 (shiva.rudra.171.6)
वीरभद्रश्च नन्दी च महाकालः सुभद्रकः । विशालाक्षश्च बाणश्च पिङ्गलाक्षो विकम्पनः
vīrabhadraśca nandī ca mahākālaḥ subhadrakaḥ viśālākṣaśca bāṇaśca piṅgalākṣo vikampanaḥ
Virabhadra, Nandi, Mahakala, Subhadraka, Vishalaksha, Bana, Pingalaksha, and Vikampana —
Verse 7 (shiva.rudra.171.7)
विरूपो विकृतिश्चैव मणिभद्रश्च बाष्कलः । कपिलाख्यो दीर्घदंष्द्रो विकरस्ताम्रलोचनः
virūpo vikṛtiścaiva maṇibhadraśca bāṣkalaḥ kapilākhyo dīrghadaṁṣdro vikarastāmralocanaḥ
Virupa, Vikriti, Manibhadra, Bashkala, the one named Kapila, Dirghadamshtra, Vikara, and Tamralochana —
Verse 8 (shiva.rudra.171.8)
कालङ्करो बलीभद्रः कालजिह्वः कुटीचरः । बलोन्मत्तो रणश्लाघ्यो दुर्जयो दुर्गमस्तथा
kālaṅkaro balībhadraḥ kālajihvaḥ kuṭīcaraḥ balonmatto raṇaślāghyo durjayo durgamastathā
Kalankara, Balibhadra, Kalajihva, Kutichara, Balonmatta, Ranashlaghya, Durjaya, and Durgama —
Verse 9 (shiva.rudra.171.9)
इत्यादयो गणेशानाः सैन्यानां पतयो वराः । तेषां च गणनां वच्मि सावधानतया शृणु
ityādayo gaṇeśānāḥ sainyānāṁ patayo varāḥ teṣāṁ ca gaṇanāṁ vacmi sāvadhānatayā śṛṇu
these and others were the foremost lords of the ganas, commanders of the armies. Now I shall tell their numbers in detail — listen attentively.
Verse 10 (shiva.rudra.171.10)
शङ्खकर्णः कोटिगणैर्युतः परविमर्दकः । दशभिः केकराक्षश्च विकृतोऽष्टाभिरेव च
śaṅkhakarṇaḥ koṭigaṇairyutaḥ paravimardakaḥ daśabhiḥ kekarākṣaśca vikṛto'ṣṭābhireva ca
Shankhakarna, crusher of enemies, came with a crore of troops; Kekaraksha with ten crore, and Vikrita with eight crore.
Verse 11 (shiva.rudra.171.11)
चतुःषष्ट्या विशाखश्च नवभिः पारियात्रिकः । षड्भिः सर्वान्तकः श्रीमांस्तथैव विकृताननः
catuḥṣaṣṭyā viśākhaśca navabhiḥ pāriyātrikaḥ ṣaḍbhiḥ sarvāntakaḥ śrīmāṁstathaiva vikṛtānanaḥ
Vishakha came with sixty-four crore troops, Pariyatrika with nine crore, and the glorious Sarvantaka and Vikritanana each with six crore.
Verse 12 (shiva.rudra.171.12)
जालको हि द्वादशभिः कोटिभिर्गणपुङ्गवः । सप्तभिः समदः श्रीमान्दुन्दुभोऽष्टाभिरेव च
jālako hi dvādaśabhiḥ koṭibhirgaṇapuṅgavaḥ saptabhiḥ samadaḥ śrīmāndundubho'ṣṭābhireva ca
Jalaka, foremost of the ganas, came with twelve crore troops; the glorious Samada with seven crore, and Dundubha with eight crore.
Verse 13 (shiva.rudra.171.13)
पञ्चभिश्च करालाक्षः षड्भिः सन्दारको वरः । कोटिकोटिभिरेवेह कन्दुकः कुण्डकस्तथा
pañcabhiśca karālākṣaḥ ṣaḍbhiḥ sandārako varaḥ koṭikoṭibhireveha kandukaḥ kuṇḍakastathā
Karalaksha came with five crore, the excellent Sandaraka with six crore, while Kanduka and Kundaka came each with a crore of crores.
Verse 14 (shiva.rudra.171.14)
विष्टम्भोऽष्टाभिरेवेह गणपः सर्वसत्तमः । पिप्पलश्च सहस्रेण सन्नादश्च तथाविधः
viṣṭambho'ṣṭābhireveha gaṇapaḥ sarvasattamaḥ pippalaśca sahasreṇa sannādaśca tathāvidhaḥ
Vishtambha, most excellent of gana-lords, came with eight crore; Pippala with a thousand crore, and Sannada with the same number.
Verse 15 (shiva.rudra.171.15)
आवेशनस्तथाष्टाभिस्त्वष्टभिश्चन्द्रतापनः । महाकेशः सहस्रेण कोटीनां गणपो वृतः
āveśanastathāṣṭābhistvaṣṭabhiścandratāpanaḥ mahākeśaḥ sahasreṇa koṭīnāṁ gaṇapo vṛtaḥ
Aveshana likewise came with eight crore, and Chandratapana with eight; the gana-lord Mahakesha came surrounded by a thousand crore.
Verse 16 (shiva.rudra.171.16)
कुण्डी द्वादशभिर्वीरैस्तथा पर्वतकः शुभः । कालश्च कालकश्चैव महाकालशतेन वै
kuṇḍī dvādaśabhirvīraistathā parvatakaḥ śubhaḥ kālaśca kālakaścaiva mahākālaśatena vai
Kundi came with twelve crore heroes, and the auspicious Parvataka as well; Kala and Kalaka came with a hundred crore of Mahakalas.
Verse 17 (shiva.rudra.171.17)
अग्निकः शतकोट्या च कोट्याग्निमुख एव च । आदित्यो ह्यर्द्धकोट्या च तथा चैव घनावहः
agnikaḥ śatakoṭyā ca koṭyāgnimukha eva ca ādityo hyarddhakoṭyā ca tathā caiva ghanāvahaḥ
Agnika came with a hundred crore, and Agnimukha with one crore; Aditya with half a crore, and Ghanavaha likewise.
Verse 18 (shiva.rudra.171.18)
सन्नाहश्च शतेनैव कुमुदः कोटिभिस्तथा । अमोघः कोकिलश्चैव शतकोट्या सुमन्त्रकः
sannāhaśca śatenaiva kumudaḥ koṭibhistathā amoghaḥ kokilaścaiva śatakoṭyā sumantrakaḥ
Sannaha came with a hundred crore, and Kumuda with one crore; Amogha, Kokila, and Sumantraka came with a hundred crore.
Verse 19 (shiva.rudra.171.19)
काकपादः कोटिषष्ट्या षष्ट्या सन्तानकस्तथा । महाबलश्च नवभिः पञ्चभिर्मधुपिङ्गलः
kākapādaḥ koṭiṣaṣṭyā ṣaṣṭyā santānakastathā mahābalaśca navabhiḥ pañcabhirmadhupiṅgalaḥ
Kakapada came with sixty crore, and Santanaka likewise with sixty; Mahabala with nine crore, and Madhupingala with five crore.
Verse 20 (shiva.rudra.171.20)
नीलो नवत्या देवेशः पूर्णभद्रस्तथैव च । कोटीनां चैव सप्तानां चतुर्वक्त्रो महाबलः
nīlo navatyā deveśaḥ pūrṇabhadrastathaiva ca koṭīnāṁ caiva saptānāṁ caturvaktro mahābalaḥ
Nila, lord among the gods, came with ninety crore, and Purnabhadra likewise; the mighty four-faced one came with seven crore.
Verse 21 (shiva.rudra.171.21)
कोटिकोटिसहस्राणां शतैर्विंशतिभिस्तथा । तत्राजग्मुस्तथा वीरास्ते सर्वे सङ्गरोत्सवे
koṭikoṭisahasrāṇāṁ śatairviṁśatibhistathā tatrājagmustathā vīrāste sarve saṅgarotsave
With multitudes numbering hundreds and twenties of thousands of crores upon crores, all those heroes arrived there for the festival of battle.
Verse 22 (shiva.rudra.171.22)
भूतकोटिसहस्रेण प्रमथैर्कोटिभिस्त्रिभिः । वीरभद्रश्चतुःषष्ट्या लोमजानां त्रिकोटिभिः
bhūtakoṭisahasreṇa pramathairkoṭibhistribhiḥ vīrabhadraścatuḥṣaṣṭyā lomajānāṁ trikoṭibhiḥ
With a thousand crore bhutas and three crore pramathas, and Virabhadra with sixty-four crore, together with three crore of the Lomajas, the hair-born spirits.
Verse 23 (shiva.rudra.171.23)
काष्ठारूढश्चतुःषष्ट्या सुकेशो वृषभस्तथा । विरूपाक्षश्च भगवांश्चतुःषष्ट्या सनातनः
kāṣṭhārūḍhaścatuḥṣaṣṭyā sukeśo vṛṣabhastathā virūpākṣaśca bhagavāṁścatuḥṣaṣṭyā sanātanaḥ
Kashtharudha came with sixty-four crore, along with Sukesha and Vrishabha; the eternal Lord Virupaksha with sixty-four crore.
Verse 24 (shiva.rudra.171.24)
तालकेतुः षडास्यश्च पञ्चास्यश्च प्रतापवान् । संवर्तकस्तथा चैत्रो लङ्कुलीशः स्वयं प्रभुः
tālaketuḥ ṣaḍāsyaśca pañcāsyaśca pratāpavān saṁvartakastathā caitro laṅkulīśaḥ svayaṁ prabhuḥ
Talaketu, the six-faced one, and the mighty five-faced one; Samvartaka, Chaitra, and the Lord Lankulisha himself.
Verse 25 (shiva.rudra.171.25)
लोकान्तकश्च दीप्तात्मा तथा दैत्यान्तकः प्रभुः । देवो भृङ्गीरिटिः श्रीमान्देवदेवप्रियस्तथा
lokāntakaśca dīptātmā tathā daityāntakaḥ prabhuḥ devo bhṛṅgīriṭiḥ śrīmāndevadevapriyastathā
The radiant Lokantaka and the Lord Daityantaka; the god Bhringiriti, glorious and dearly beloved of the God of gods.
Verse 26 (shiva.rudra.171.26)
अशनिर्भानुकश्चैव चतुःषष्ट्या सहस्रशः । कङ्कालः कालकः कालो नन्दी सर्वान्तकस्तथा
aśanirbhānukaścaiva catuḥṣaṣṭyā sahasraśaḥ kaṅkālaḥ kālakaḥ kālo nandī sarvāntakastathā
Ashani and Bhanuka came with sixty-four thousand troops; and Kankala, Kalaka, Kala, Nandi, and Sarvantaka as well.
Verse 27 (shiva.rudra.171.27)
एते चान्ये च गणपा असङ्ख्याता महाबलाः । युद्धार्थं निर्ययुः प्रीत्या शङ्खचूडेन निर्भयाः
ete cānye ca gaṇapā asaṅkhyātā mahābalāḥ yuddhārthaṁ niryayuḥ prītyā śaṅkhacūḍena nirbhayāḥ
These and other countless, mighty lords of the ganas set forth joyfully to battle, utterly fearless before Shankhachuda.
Verse 28 (shiva.rudra.171.28)
सर्वे सहस्रहस्ताश्च जटामुकुटधारिणः । चन्द्ररेखावतंसाश्च नीलकण्ठास्त्रिलोचनाः
sarve sahasrahastāśca jaṭāmukuṭadhāriṇaḥ candrarekhāvataṁsāśca nīlakaṇṭhāstrilocanāḥ
All of them had a thousand arms, wore crowns of matted locks, were adorned with the crescent moon, and were blue-throated and three-eyed.
Verse 29 (shiva.rudra.171.29)
रुद्राक्षाभरणाः सर्वे तथा सद्भस्मधारिणः । हारकुण्डलकेयूरमुकुटाद्यैरलङ्कृताः
rudrākṣābharaṇāḥ sarve tathā sadbhasmadhāriṇaḥ hārakuṇḍalakeyūramukuṭādyairalaṅkṛtāḥ
All were adorned with rudraksha ornaments and bore the sacred ash; they were decked with necklaces, earrings, armlets, crowns, and other jewels.
Verse 30 (shiva.rudra.171.30)
ब्रह्मेन्द्रविष्णुसङ्काशा अणिमादिगुणैर्वृताः । सूर्यकोटिप्रतीकाशाः प्रवीणा युद्धकर्मणि
brahmendraviṣṇusaṅkāśā aṇimādiguṇairvṛtāḥ sūryakoṭipratīkāśāḥ pravīṇā yuddhakarmaṇi
Radiant as Brahma, Indra, and Vishnu, endowed with the powers of anima and the other siddhis, blazing like a crore of suns, they were masters of the art of war.
Verse 31 (shiva.rudra.171.31)
पृथिवीचारिणः केचित्केचित्पातालचारिणः । केचिद् व्योमचराः केचित्सप्तस्वर्गचरा मुने
pṛthivīcāriṇaḥ kecitkecitpātālacāriṇaḥ kecid vyomacarāḥ kecitsaptasvargacarā mune
Some moved upon the earth, some through the netherworld; some traveled through the sky, and some, O sage, through the seven heavens.
Verse 32 (shiva.rudra.171.32)
किं बहूक्तेन देवर्षे सर्वलोकनिवासिनः । ययुः शिवगणाः सर्वे युद्धार्थं दानवैः सह
kiṁ bahūktena devarṣe sarvalokanivāsinaḥ yayuḥ śivagaṇāḥ sarve yuddhārthaṁ dānavaiḥ saha
What need is there, O divine sage, to say more? All the ganas of Shiva, dwellers of every world, set out to do battle with the danavas.
Verse 33 (shiva.rudra.171.33)
अष्टौ च भैरवा रौद्रा रुद्राश्चैकादशाशु ये । वसवोऽष्टौ वासवश्चादित्या द्वादश ते द्रुतम्
aṣṭau ca bhairavā raudrā rudrāścaikādaśāśu ye vasavo'ṣṭau vāsavaścādityā dvādaśa te drutam
The eight fierce Bhairavas, and the eleven swift-moving Rudras; the eight Vasus, Vasava, and the twelve Adityas — all of them came swiftly.
Verse 34 (shiva.rudra.171.34)
हुताशनश्च चन्द्रश्च विश्वकर्माश्विनौ च तौ । कुबेरश्च यमश्चैव निरृतिर्नलकूबरः
hutāśanaśca candraśca viśvakarmāśvinau ca tau kuberaśca yamaścaiva nirṛtirnalakūbaraḥ
Fire and the Moon, Vishvakarma and the two Ashvins; Kubera and Yama, Nirriti and Nalakubara —
Verse 35 (shiva.rudra.171.35)
वायुश्च वरुणश्चैव बुधश्च मङ्गलश्च वै । ग्रहाश्चान्ये महेशेन कामदेवश्च वीर्यवान्
vāyuśca varuṇaścaiva budhaśca maṅgalaśca vai grahāścānye maheśena kāmadevaśca vīryavān
Vayu and Varuna, Budha and Mangala as well; the other planets too came with the great Lord, along with the mighty Kamadeva.
Verse 36 (shiva.rudra.171.36)
उग्रदंष्ट्रश्चोग्रदण्डः कोरटः कोटभस्तथा । स्वयं शतभुजा देवी भद्रकाली महेश्वरी
ugradaṁṣṭraścogradaṇḍaḥ koraṭaḥ koṭabhastathā svayaṁ śatabhujā devī bhadrakālī maheśvarī
Ugradamshtra, Ugradanda, Koratha, and Kotabha; and the goddess herself, hundred-armed Bhadrakali, the great Ishvari.
Verse 37 (shiva.rudra.171.37)
रत्नेन्द्रसारनिर्माणविमानोपरि संस्थिता । रक्तवस्त्रपरीधाना रक्तमाल्यानुलेपना
ratnendrasāranirmāṇavimānopari saṁsthitā raktavastraparīdhānā raktamālyānulepanā
She sat upon a celestial chariot fashioned of the finest gems, clothed in red garments, adorned with red garlands and anointed with red sandal paste.
Verse 38 (shiva.rudra.171.38)
नृत्यन्ती च हसन्ती च गायन्ती सुस्वरं मुदा । अभयं ददती स्वेभ्यो भयं चारिभ्य एव सा
nṛtyantī ca hasantī ca gāyantī susvaraṁ mudā abhayaṁ dadatī svebhyo bhayaṁ cāribhya eva sā
Dancing, laughing, and singing sweetly with delight, she granted fearlessness to her own and struck terror into her enemies.
Verse 39 (shiva.rudra.171.39)
बिभ्रती विकटां जिह्वां सुलीलां योजनायताम् । शङ्खचक्रगदापद्मखड्गचर्मधनुः शरान्
bibhratī vikaṭāṁ jihvāṁ sulīlāṁ yojanāyatām śaṅkhacakragadāpadmakhaḍgacarmadhanuḥ śarān
Bearing her terrible tongue, a full league in length, playfully extended, and holding conch, discus, mace, lotus, sword, shield, bow, and arrows —
Verse 40 (shiva.rudra.171.40)
खर्परं वर्तुलाकारं गम्भीरं योजनायतम् । त्रिशूलं गगनस्पर्शि शक्तिं च योजनायताम्
kharparaṁ vartulākāraṁ gambhīraṁ yojanāyatam triśūlaṁ gaganasparśi śaktiṁ ca yojanāyatām
a round, deep skull-bowl a league in span; a trident that touched the very sky, and a spear a league in length —
Verse 41 (shiva.rudra.171.41)
मुद्गरं मुसलं वज्रं खड्गं फलकमुल्बणम् । वैष्णवास्त्रं वारुणास्त्रं वायव्यं नागपाशकम्
mudgaraṁ musalaṁ vajraṁ khaḍgaṁ phalakamulbaṇam vaiṣṇavāstraṁ vāruṇāstraṁ vāyavyaṁ nāgapāśakam
a mace, a club, a thunderbolt, a sword, a fearsome shield; the Vaishnava missile, the Varuna missile, the Vayu missile, and the serpent-noose —
Verse 42 (shiva.rudra.171.42)
नारायणास्त्रं गान्धर्वं ब्रह्मास्त्रं गारुडं तथा । पार्जन्यं च पाशुपतं जृम्भणास्त्रं च पार्वतम्
nārāyaṇāstraṁ gāndharvaṁ brahmāstraṁ gāruḍaṁ tathā pārjanyaṁ ca pāśupataṁ jṛmbhaṇāstraṁ ca pārvatam
the Narayana missile, the Gandharva missile, the Brahma missile, and the Garuda missile; the Parjanya missile, the Pashupata, the Jrimbhana missile, and the Parvata missile —
Verse 43 (shiva.rudra.171.43)
महावीरं च सौरं च कालकालं महानलम् । माहेश्वरास्त्रं याम्यं च दण्डं सम्मोहनं तथा
mahāvīraṁ ca sauraṁ ca kālakālaṁ mahānalam māheśvarāstraṁ yāmyaṁ ca daṇḍaṁ sammohanaṁ tathā
the Mahavira missile, the Saura missile, the Kalakala, the great Fire missile; the Maheshvara missile, the Yama missile, the Danda, and the Sammohana —
Verse 44 (shiva.rudra.171.44)
समर्थमस्त्रकं दिव्यं दिव्यास्त्रं शतकं परम् । बिभ्रती च करैः सर्वैरन्यान्यपि च सा तदा
samarthamastrakaṁ divyaṁ divyāstraṁ śatakaṁ param bibhratī ca karaiḥ sarvairanyānyapi ca sā tadā
and besides these, a hundred other mighty and supremely potent divine missiles — all of these she then held, together with still more, in her many hands.
Verse 45 (shiva.rudra.171.45)
आगत्य तस्थौ सा तत्र योगिनीनां त्रिकोटिभिः । सार्धं च डाकिनीनां वै विकटानां त्रिकोटिभिः
āgatya tasthau sā tatra yoginīnāṁ trikoṭibhiḥ sārdhaṁ ca ḍākinīnāṁ vai vikaṭānāṁ trikoṭibhiḥ
Having arrived, she stood there accompanied by three crore yoginis, and together with three crore terrible dakinis.
Verse 46 (shiva.rudra.171.46)
भूतप्रेतपिशाचाश्च कूष्माण्डा ब्रह्मराक्षसाः । वेताला राक्षसाश्चैव यक्षाश्चैव सकिन्नराः
bhūtapretapiśācāśca kūṣmāṇḍā brahmarākṣasāḥ vetālā rākṣasāścaiva yakṣāścaiva sakinnarāḥ
Bhutas, pretas, and pishachas; kushmandas and brahmarakshasas; vetalas and rakshasas; and yakshas together with kinnaras —
Verse 47 (shiva.rudra.171.47)
तश्चैवाभिवृतः स्कन्दः प्रणम्य चन्द्रशेखरम् । पितुः पार्श्वे सहायो यः समुवास तदाज्ञया
taścaivābhivṛtaḥ skandaḥ praṇamya candraśekharam pituḥ pārśve sahāyo yaḥ samuvāsa tadājñayā
Surrounded by all these, Skanda, having bowed to Chandrashekhara, took his place beside his father as his helper, by his father's own command.
Verse 48 (shiva.rudra.171.48)
अथ शम्भुः समानीय स्वसैन्यं सकलं तदा । युद्धार्थमगमद् रुद्रः शंङ्खचूडेन निर्भयः
atha śambhuḥ samānīya svasainyaṁ sakalaṁ tadā yuddhārthamagamad rudraḥ śaṁṅkhacūḍena nirbhayaḥ
Then Shambhu, having gathered his entire army together, Rudra set out fearlessly to wage war against Shankhachuda.
Verse 49 (shiva.rudra.171.49)
चन्द्रभागानदीतीरे वटमूले मनोहरे । तत्र तस्थौ महादेवो देवनिस्तारहेतवे
candrabhāgānadītīre vaṭamūle manohare tatra tasthau mahādevo devanistārahetave
On the bank of the river Chandrabhaga, beneath a lovely banyan tree, Mahadeva took his stand there, for the deliverance of the gods.