Purvakhanda — Acharakanda · Chapter 174
Brahmi Ghrita and Other Medicated Preparations
Verse 1 (garuda.1.174.1)
श्रीगरुडमहापुराणम् १७४ धन्वतरिरुवाच । घृततैलादि वक्ष्यामि शृणु सुश्रुत रोगनुत् । शङ्खपुष्पी वचा सोमा ब्राह्मी ब्रह्मसुवर्चला
śrīgaruḍamahāpurāṇam 174 dhanvatariruvāca ghṛtatailādi vakṣyāmi śṛṇu suśruta roganut śaṅkhapuṣpī vacā somā brāhmī brahmasuvarcalā
Dhanvantari said: O Sushruta, I shall now describe ghees, oils, and the like that destroy disease; listen. Shankhapushpi, vacha, soma, brahmi, brahmasuvarchala —
Verse 2 (garuda.1.174.2)
अभया च गुडूची च अटरूपकवागुजी । एतैरक्षसमैर्भागैर्घृतप्रस्थं विपाचयेत्
abhayā ca guḍūcī ca aṭarūpakavāgujī etairakṣasamairbhāgairghṛtaprasthaṁ vipācayet
— haritaki, guduchi, atarupaka (vasa), and vacha — taking these in equal parts of one aksha each, one should cook them in a prastha of ghee.
Verse 3 (garuda.1.174.3)
कण्टकार्या रसप्रस्थक्षीरप्रस्थममन्वितम् । एतद्ब्राह्मीघृतं नाम श्रुतिमेधाकरं परम्
kaṇṭakāryā rasaprasthakṣīraprasthamamanvitam etadbrāhmīghṛtaṁ nāma śrutimedhākaraṁ param
A prastha of kantakari juice and a prastha of milk should also be added — this is called Brahmi Ghrita, supreme for enhancing hearing and intellect.
Verse 4 (garuda.1.174.4)
त्रिफलाचित्रकबलानिर्गुण्डी निम्बवासकाः । पुनर्नवा गुडूची च बृहती च शतावरी
triphalācitrakabalānirguṇḍī nimbavāsakāḥ punarnavā guḍūcī ca bṛhatī ca śatāvarī
Triphala, chitraka, bala, nirgundi, neem, vasaka, punarnava, guduchi, brihati, and shatavari —
Verse 5 (garuda.1.174.5)
एतैर्घृतं यथालाभं सर्वरोगविमर्दनम् । बलाशतकषाये तु तैलस्यार्धाढकं पचेत् । कल्कैर्मधूकमञ्जिष्ठाचन्दनोत्पलपद्मकैः
etairghṛtaṁ yathālābhaṁ sarvarogavimardanam balāśatakaṣāye tu tailasyārdhāḍhakaṁ pacet kalkairmadhūkamañjiṣṭhācandanotpalapadmakaiḥ
With these, as available, a ghee should be prepared that destroys every disease. In a hundredfold decoction of bala, half an adhaka of oil should be cooked, with a paste of madhuka, manjishtha, sandalwood, blue lotus, and padmaka —
Verse 6 (garuda.1.174.6)
सूक्ष्मैलापिप्पलीकुष्ठत्वगेलागुरुकेसरैः । गन्धाश्वजीवनीयैश्च क्षीराढकसमाश्रितम्
sūkṣmailāpippalīkuṣṭhatvagelāgurukesaraiḥ gandhāśvajīvanīyaiśca kṣīrāḍhakasamāśritam
— fine cardamom, pippali, kushtha, cinnamon, agaru, and saffron, together with the fragrant group and the jivaniya group of herbs, combined with an adhaka of milk —
Verse 7 (garuda.1.174.7)
एतन्मृद्वग्निना पक्वं स्थापयेद्राजते शुभे । सर्ववातविकारांस्तु सर्वधात्वन्तराश्रयान्
etanmṛdvagninā pakvaṁ sthāpayedrājate śubhe sarvavātavikārāṁstu sarvadhātvantarāśrayān
— should be cooked with gentle fire and stored in an auspicious silver vessel. It pacifies every vata disorder lodged in all the bodily tissues —
Verse 8 (garuda.1.174.8)
तैलमेतत्प्रशमयेद्वल्याक्यं राजवल्लभम् । शतावरीरसप्रस्थं क्षीरप्रस्थं तथैव च
tailametatpraśamayedvalyākyaṁ rājavallabham śatāvarīrasaprasthaṁ kṣīraprasthaṁ tathaiva ca
— this oil, called Balyakya, favoured by kings, pacifies these disorders. A prastha of shatavari juice, and likewise a prastha of milk,
Verse 9 (garuda.1.174.9)
शतपुष्पं देवदारु मांसी शैलेयकं बला । चन्दनं तगरं कुष्टं मनः शिला ज्योतिष्मती
śatapuṣpaṁ devadāru māṁsī śaileyakaṁ balā candanaṁ tagaraṁ kuṣṭaṁ manaḥ śilā jyotiṣmatī
— shatapushpa, devadaru, jatamamsi, shaileyaka, bala, sandalwood, tagara, kushtha, manahshila, and jyotishmati —
Verse 10 (garuda.1.174.10)
एतैः कर्षसमैः कल्कैः घृतप्रस्थं विपाचयेत् । कुव्जवामनपङ्गूनां बधिरव्यङ्गकुष्ठिनाम्
etaiḥ karṣasamaiḥ kalkaiḥ ghṛtaprasthaṁ vipācayet kuvjavāmanapaṅgūnāṁ badhiravyaṅgakuṣṭhinām
— with these as a paste, one karsha each, a prastha of ghee should be cooked. For the hunchbacked, those prone to vomiting, the lame, the deaf, the disfigured, and those with kushtha —
Verse 11 (garuda.1.174.11)
वायुना भग्नगात्राणां ये च सीदन्ति मैथुने । जराजर्जरगात्राणां चाध्मानमुख शोषिणाम्
vāyunā bhagnagātrāṇāṁ ye ca sīdanti maithune jarājarjaragātrāṇāṁ cādhmānamukha śoṣiṇām
— those whose limbs are broken by wind, those who fail in intercourse, those whose limbs are worn out by old age, and those afflicted with abdominal distension and dryness of mouth —
Verse 12 (garuda.1.174.12)
त्वग्गताश्चापि ये वाता शिरास्नायुगताश्च ये । सर्वांस्तान्नाशयत्याशु तैलं रोगकुलान्तकम्
tvaggatāścāpi ye vātā śirāsnāyugatāśca ye sarvāṁstānnāśayatyāśu tailaṁ rogakulāntakam
— and vata lodged in the skin, and in the veins and sinews — this oil, the destroyer of the whole family of diseases, quickly destroys all these.
Verse 13 (garuda.1.174.13)
नारायणमिदं तैलं विष्णुनोक्तं रुगर्दनम् । पृथक्तैलं घृतं कुर्यात्समस्तैरौषधैः पृथक्
nārāyaṇamidaṁ tailaṁ viṣṇunoktaṁ rugardanam pṛthaktailaṁ ghṛtaṁ kuryātsamastairauṣadhaiḥ pṛthak
This oil is called Narayana Taila, declared by Vishnu himself, a destroyer of pain. One should also prepare oil and ghee separately, each with all the same medicines —
Verse 14 (garuda.1.174.14)
शतावर्या गुडूच्या वा चित्रकै गोचनान्वितैः । निर्गुण्ड्या वा प्रसारः स्यात्कण्टकार्या रसादिभिः
śatāvaryā guḍūcyā vā citrakai gocanānvitaiḥ nirguṇḍyā vā prasāraḥ syātkaṇṭakāryā rasādibhiḥ
— with shatavari or guduchi, or with chitraka combined with cow's urine, or with nirgundi, prasarini oil may be prepared; likewise with kantakari's juice and the like,
Verse 15 (garuda.1.174.15)
वर्षाभूवालया वापि वासकन फलत्रिकैः । ब्राहया चैग्ण्डकेनापि भृङ्गराजेन कुष्टिना
varṣābhūvālayā vāpi vāsakana phalatrikaiḥ brāhayā caigṇḍakenāpi bhṛṅgarājena kuṣṭinā
— or with punarnava, bala or vasaka, and triphala; with brahmi, erandaka, bhringaraja, and kushthin,
Verse 16 (garuda.1.174.16)
मुसल्या दशमूलेन खदिरेण वटादिभिः । वटिका मोदको वापि चूर्ण स्यात्सर्वरोगनुत्
musalyā daśamūlena khadireṇa vaṭādibhiḥ vaṭikā modako vāpi cūrṇa syātsarvaroganut
— or with musali, dashamula, khadira, and the banyan tree, and the like — these can be made into a pill, sweet ball, or powder that destroys every disease.
Verse 17 (garuda.1.174.17)
घृतेन मधुना वापि अद्भिः खण्डगुडादिभिः । लवणैः कटुकैर्युक्तं यथालाभं च गेगनुत्
ghṛtena madhunā vāpi adbhiḥ khaṇḍaguḍādibhiḥ lavaṇaiḥ kaṭukairyuktaṁ yathālābhaṁ ca geganut
Combined with ghee or honey, or with water, sugar-candy, jaggery, and the like, and combined with salts and pungent substances as available, it destroys disease.
Verse 18 (garuda.1.174.18)
चित्रकार्कत्रिवृद्वापि यवानीहयमारकम् । सुधां च बालां गणिकां सप्तपर्णसुवर्चिकाम्
citrakārkatrivṛdvāpi yavānīhayamārakam sudhāṁ ca bālāṁ gaṇikāṁ saptaparṇasuvarcikām
Chitraka, arka, or trivrit; ajwain, hayamaraka; snuhi, bala, ganika, saptaparna, and suvarchika —
Verse 19 (garuda.1.174.19)
ज्योतिष्मतीञ्च संभृत्य तैलं धीरो विपाचयेत् । एतन्निष्यन्दनं तैलं भृशं दद्याद्भगन्दरे
jyotiṣmatīñca saṁbhṛtya tailaṁ dhīro vipācayet etanniṣyandanaṁ tailaṁ bhṛśaṁ dadyādbhagandare
— and jyotishmati: having gathered these, the wise physician should cook an oil. This dripping medicated oil should be liberally applied in bhagandara (anal fistula).
Verse 20 (garuda.1.174.20)
शोधनं गेपणं चैव सर्ववर्णकरं परम् । चित्रकाद्यं महातैलं सर्वरोगप्रभञ्जनम्
śodhanaṁ gepaṇaṁ caiva sarvavarṇakaraṁ param citrakādyaṁ mahātailaṁ sarvarogaprabhañjanam
It is excellent for cleansing, healing wounds, and restoring complexion. Chitrakadya, the great oil, is a destroyer of every disease.
Verse 21 (garuda.1.174.21)
अजमोदं ससिन्दूरं हरितालं निशाद्वयम् । क्षारद्वयं फेनयुतमार्द्रक सर (शवः लोद्भवम्
ajamodaṁ sasindūraṁ haritālaṁ niśādvayam kṣāradvayaṁ phenayutamārdraka sara (śavaḥ lodbhavam
Ajamoda, vermillion, orpiment, both kinds of turmeric, two kinds of alkali, combined with sea-foam, fresh ginger, and a further ingredient —
Verse 22 (garuda.1.174.22)
इन्द्रवारुण्यपामार्गकदलैः स्यन्दनैः समम् । एभिः सर्षपजं तैलमजामूत्रैश्चयोजितम्
indravāruṇyapāmārgakadalaiḥ syandanaiḥ samam ebhiḥ sarṣapajaṁ tailamajāmūtraiścayojitam
— combined equally with indravaruni, apamarga, banana stem, and syandana wood — this mustard-seed oil, combined with goat's urine,
Verse 23 (garuda.1.174.23)
मृद्वग्निना पचेदेत्गव्यक्षीरेण संयुतम् । अजमोदादिकं तैलं गण्डमालां व्यपोहति
mṛdvagninā pacedetgavyakṣīreṇa saṁyutam ajamodādikaṁ tailaṁ gaṇḍamālāṁ vyapohati
— should be cooked with gentle fire together with cow's milk. This Ajamodadi Taila dispels gandamala (goitre/glandular swelling).
Verse 24 (garuda.1.174.24)
विदग्धस्तु पचेत्पक्वं चैव विशोधयेत् । रोपणं मृदुभावं च तैलेनानेन कारयेत्
vidagdhastu pacetpakvaṁ caiva viśodhayet ropaṇaṁ mṛdubhāvaṁ ca tailenānena kārayet
If the oil becomes over-cooked, it should be re-cooked and thoroughly purified. Healing and softening effects should be produced using this same oil.