Srishti Khanda · Chapter 24
The Vow of Angaraka-Chaturthi
Verse 1 (padma.1.24.1)
ब्रह्मोवाच। भगवन्पुरुषस्येह स्त्रियाश्च वरदायकम्। शोकव्याधिभयं दुःखं न भवेद्येन तद्वद।
brahmovāca bhagavanpuruṣasyeha striyāśca varadāyakam śokavyādhibhayaṁ duḥkhaṁ na bhavedyena tadvada
Brahma said: O Lord, tell me of that boon-giving rite, for man and woman here, by which sorrow, disease, fear, and suffering may not come to be.
Verse 2 (padma.1.24.2)
शंकर उवाच। श्रावणस्य द्वितीयायां कृष्णायां मधुसूदनः। क्षीरार्णवे सपत्नीकः सदा वसति केशवः।
śaṁkara uvāca śrāvaṇasya dvitīyāyāṁ kṛṣṇāyāṁ madhusūdanaḥ kṣīrārṇave sapatnīkaḥ sadā vasati keśavaḥ
Shankar said: On the second day of the dark fortnight of Shravana, Madhusudana, Keshava, together with his consort, always dwells in the ocean of milk.
Verse 3 (padma.1.24.3)
तस्यां संपूज्य गोविंदं सर्वान्कामानवाप्नुयात्। गोभूहिरण्यदानादि सप्तकल्पशतानुगम्।
tasyāṁ saṁpūjya goviṁdaṁ sarvānkāmānavāpnuyāt gobhūhiraṇyadānādi saptakalpaśatānugam
Having worshipped Govinda on that day, one obtains all desires; the gift of cows, land, and gold and the rest yields fruit lasting seven hundred kalpas.
Verse 4 (padma.1.24.4)
आवाहनादिकां पूजां पूर्ववत्परिकल्पयेत्। अशून्यशयना नाम द्वितीयासौ प्रकीर्तिता।
āvāhanādikāṁ pūjāṁ pūrvavatparikalpayet aśūnyaśayanā nāma dvitīyāsau prakīrtitā
One should perform the invocation and worship as before. This second tithi is proclaimed under the name Ashunya-shayana, the never-empty bed.
Verse 5 (padma.1.24.5)
तस्यां संपूजयेद्विष्णुमेभिर्मंत्रैर्विधानतः। श्रीवत्सधारिन्श्रीकांत श्रीपते श्रीधराव्यय।
tasyāṁ saṁpūjayedviṣṇumebhirmaṁtrairvidhānataḥ śrīvatsadhārinśrīkāṁta śrīpate śrīdharāvyaya
On it, one should duly worship Vishnu with these mantras: 'O bearer of the Shrivatsa, beloved of Shri, lord of Shri, imperishable holder of Shri—'
Verse 6 (padma.1.24.6)
गार्हस्थ्यं मा प्रणाशं मे यातु धर्मार्थकामदं। अग्नयो मा प्रणश्यंतु देवताः पुरुषोत्तम।
gārhasthyaṁ mā praṇāśaṁ me yātu dharmārthakāmadaṁ agnayo mā praṇaśyaṁtu devatāḥ puruṣottama
'—may my household life, bestower of dharma, artha and kama, never come to ruin. May the sacred fires never perish, O gods, O Purushottama.'
Verse 7 (padma.1.24.7)
पितरो मा प्रणश्यंतु मम दांपत्यभेदतः। लक्ष्म्या वियुज्यते देवो न कदाचिद्यथा हरिः।
pitaro mā praṇaśyaṁtu mama dāṁpatyabhedataḥ lakṣmyā viyujyate devo na kadācidyathā hariḥ
'—may my ancestors never perish through the breaking of my marriage. As the Lord Hari is never separated from Lakshmi—'
Verse 8 (padma.1.24.8)
तथा कलत्रसंबंधो देव मा मे वियुज्यतां। लक्ष्म्या न शून्यं वरद यथा ते शयनं सदा।
tathā kalatrasaṁbaṁdho deva mā me viyujyatāṁ lakṣmyā na śūnyaṁ varada yathā te śayanaṁ sadā
'—so, O god, may my bond with my wife never be severed. As your bed, O granter of boons, is never empty of Lakshmi—'
Verse 9 (padma.1.24.9)
शय्या ममाप्यशून्यास्तु तथैव मधुसूदन। गीतवादित्रनिर्घोषान्देवदेवस्य कारयेत्।
śayyā mamāpyaśūnyāstu tathaiva madhusūdana gītavāditranirghoṣāndevadevasya kārayet
'—so may my bed too never be empty, O Madhusudana.' One should cause the sound of song and instrument to be made for the god of gods.
Verse 10 (padma.1.24.10)
घंटा भवेदशक्तस्य सर्ववाद्यमयो यतः। एवं संपूज्य गोविंदमश्नीयात्तैलवर्जितम्।
ghaṁṭā bhavedaśaktasya sarvavādyamayo yataḥ evaṁ saṁpūjya goviṁdamaśnīyāttailavarjitam
For one unable to arrange musicians, a bell suffices, since it embodies every instrument. Having thus worshipped Govinda, one should eat food free of oil—
Verse 11 (padma.1.24.11)
नक्तमक्षारलवणं यावत्तु स्याच्चतुष्टयं। ततः प्रभाते संजाते लक्ष्मीपतिसमन्विताम्।
naktamakṣāralavaṇaṁ yāvattu syāccatuṣṭayaṁ tataḥ prabhāte saṁjāte lakṣmīpatisamanvitām
—at night, free of alkali and salt, for as long as four months. Then, when morning has come, an image together with the Lord of Lakshmi—
Verse 12 (padma.1.24.12)
दीपान्नभाजनैर्युक्तां शय्यां दद्याद्विलक्षणाम्। पादुकोपानहच्छत्र चामरासन संयुताम्।
dīpānnabhājanairyuktāṁ śayyāṁ dadyādvilakṣaṇām pādukopānahacchatra cāmarāsana saṁyutām
—together with a lamp and a vessel of food, one should give a distinguished bed, furnished with sandals, footwear, an umbrella, a fan and a seat.
Verse 13 (padma.1.24.13)
अभीष्टोपस्करैर्युक्तां शुक्लपुष्पांबरावृताम्। अव्यंगाय च विप्राय वैष्णवाय कुटुंबिने।
abhīṣṭopaskarairyuktāṁ śuklapuṣpāṁbarāvṛtām avyaṁgāya ca viprāya vaiṣṇavāya kuṭuṁbine
—furnished with desired appointments, covered with white flowers and cloth — to an unblemished brahmin, a devotee of Vishnu, a householder—
Verse 14 (padma.1.24.14)
दातव्या वेदविदुषे न वंध्यापतये क्वचित्। तत्रोपवेश्य दांपत्यमलंकृत्य विधानतः।
dātavyā vedaviduṣe na vaṁdhyāpataye kvacit tatropaveśya dāṁpatyamalaṁkṛtya vidhānataḥ
—learned in the Vedas, it should be given; never to the husband of a barren woman. Having seated the couple there and duly adorned them—
Verse 15 (padma.1.24.15)
पत्न्यास्तु भाजनं दद्याद्भक्ष्यभोज्यसमन्वितम्। ब्राह्मणस्यापि सौवर्णीमुपस्करसमन्विताम्।
patnyāstu bhājanaṁ dadyādbhakṣyabhojyasamanvitam brāhmaṇasyāpi sauvarṇīmupaskarasamanvitām
—one should give the wife a vessel together with food to eat; and to the brahmin, a golden image, together with its appointments—
Verse 16 (padma.1.24.16)
प्रतिमां देवदेवस्य सोदकुंभां निवेदयेत्। एवं यस्तु पुमान्कुर्यादशून्यशयनं हरेः।
pratimāṁ devadevasya sodakuṁbhāṁ nivedayet evaṁ yastu pumānkuryādaśūnyaśayanaṁ hareḥ
—an image of the god of gods, together with a water-jar, should be offered. Whatever man performs this Ashunya-shayana rite of Hari—
Verse 17 (padma.1.24.17)
वित्तशाठ्येन रहितो नारायणपरायणः। न तस्य पत्न्या विरहः कदाचिदपि जायते।
vittaśāṭhyena rahito nārāyaṇaparāyaṇaḥ na tasya patnyā virahaḥ kadācidapi jāyate
—free of stinginess with wealth, devoted to Narayana — for him separation from his wife never comes to pass.
Verse 18 (padma.1.24.18)
नारी वा विधवा ब्रह्मन्यावच्चंद्रार्कतारकं। न विरूपौ न शोकार्तौ दंपती भवतः क्वचित्।
nārī vā vidhavā brahmanyāvaccaṁdrārkatārakaṁ na virūpau na śokārtau daṁpatī bhavataḥ kvacit
Nor does the woman who performs it become a widow, O Brahman, for as long as the moon, sun and stars endure; the couple never becomes ill-formed or afflicted by sorrow.
Verse 19 (padma.1.24.19)
न पुत्रपशुरत्नानि क्षयं यांति पितामह। सप्तकल्पसहस्राणि सप्तकल्पशतानि च।
na putrapaśuratnāni kṣayaṁ yāṁti pitāmaha saptakalpasahasrāṇi saptakalpaśatāni ca
Their sons, cattle, and jewels never come to loss, O grandfather. For seven thousand kalpas and seven hundred kalpas—
Verse 20 (padma.1.24.20)
कुर्वन्नशून्यशयनं विष्णुलोके महीयते। ब्रह्मोवाच। कथमारोग्यमैश्वर्यं मतिर्धर्मस्थितिस्सदा।
kurvannaśūnyaśayanaṁ viṣṇuloke mahīyate brahmovāca kathamārogyamaiśvaryaṁ matirdharmasthitissadā
—one who performs the Ashunya-shayana is honored in Vishnu's world. Brahma said: How may health, lordship, wisdom, and constant steadfastness in dharma—
Verse 21 (padma.1.24.21)
अव्यंगाथ परे भक्तिर्विष्णौ चापि भवेत्कथम्। ईश्वर उवाच। साधु ब्रह्मंस्त्वया पृष्टमिदानीं कथयामि ते।
avyaṁgātha pare bhaktirviṣṇau cāpi bhavetkatham īśvara uvāca sādhu brahmaṁstvayā pṛṣṭamidānīṁ kathayāmi te
—and an unblemished body, and supreme devotion to Vishnu too, come to be? Ishvara said: Well asked, O Brahman; I shall now tell you—
Verse 22 (padma.1.24.22)
विरोचनस्य संवादं भार्गवस्य च धीमतः। प्रह्लादस्य सुतं दृष्ट्वा द्विरष्टपरिवत्सरम्।
virocanasya saṁvādaṁ bhārgavasya ca dhīmataḥ prahlādasya sutaṁ dṛṣṭvā dviraṣṭaparivatsaram
—the dialogue of Virochana and the wise Bhargava. Having seen the son of Prahlada, sixteen years of age—
Verse 23 (padma.1.24.23)
तस्य रूपमिदं ब्रह्मन्सोहसद्भृगुनंदनः। साधुसाधु महाबाहो विरोचन शिवं तव।
tasya rūpamidaṁ brahmansohasadbhṛgunaṁdanaḥ sādhusādhu mahābāho virocana śivaṁ tava
—that son of Bhrigu laughed, O Brahman, at his form, saying: 'Well done, well done, O mighty-armed Virochana! May good come to you!'
Verse 24 (padma.1.24.24)
तत्तथा हसितं तस्य पप्रच्छ सुरसूदनः। ब्रह्मन्किमर्थमेतत्ते हास्यं वै मामकं कृतम्।
tattathā hasitaṁ tasya papraccha surasūdanaḥ brahmankimarthametatte hāsyaṁ vai māmakaṁ kṛtam
At that laughter of his, the slayer of gods asked: 'O Brahman, for what reason has this laughter of yours been directed at me?'
Verse 25 (padma.1.24.25)
साधुसाध्विति मामेवमुक्तवांस्त्वं वदस्व मे। तमेवं वादिनं युक्तमुवाच वदतां वरः।
sādhusādhviti māmevamuktavāṁstvaṁ vadasva me tamevaṁ vādinaṁ yuktamuvāca vadatāṁ varaḥ
'You have said to me thus, well done, well done — tell me why.' To him, thus fittingly speaking, the foremost of speakers replied:
Verse 26 (padma.1.24.26)
विस्मयाद्व्रतमाहात्म्याद्धास्यमेतत्कृतं मया। पुरा दक्षविनाशाय कुपितस्य त्रिशूलिनः।
vismayādvratamāhātmyāddhāsyametatkṛtaṁ mayā purā dakṣavināśāya kupitasya triśūlinaḥ
'Out of astonishment at the greatness of a vow, this laughter was made by me. Long ago, for the destruction of Daksha's sacrifice, when the trident-bearer was enraged—'
Verse 27 (padma.1.24.27)
अपतद्भीमवक्त्रस्य स्वेदबिंदुर्ललाटजः। भित्वा स सप्तपातालानदहत्सप्तसागरान्।
apatadbhīmavaktrasya svedabiṁdurlalāṭajaḥ bhitvā sa saptapātālānadahatsaptasāgarān
'—a drop of sweat fell from the forehead of his terrible face; piercing the seven netherworlds, it burned up the seven oceans.'
Verse 28 (padma.1.24.28)
अनेकवक्त्रनयनोज्वलज्ज्वलन भीषणः। वीरभद्र इति ख्यातः करपादायुतैर्युतः।
anekavaktranayanojvalajjvalana bhīṣaṇaḥ vīrabhadra iti khyātaḥ karapādāyutairyutaḥ
'With countless faces and eyes, blazing like fire, terrifying, endowed with ten thousand hands and feet, he became known as Virabhadra.'
Verse 29 (padma.1.24.29)
कृत्वा स यज्ञमथनं पुनर्भूतस्य संप्लवः। त्रिजगद्दहनाद्भूयः शिवेन विनिवारितः।
kṛtvā sa yajñamathanaṁ punarbhūtasya saṁplavaḥ trijagaddahanādbhūyaḥ śivena vinivāritaḥ
'Having wrought the destruction of the sacrifice, and again threatening the deluge of all beings, he was, from further burning the three worlds, restrained by Shiva:'
Verse 30 (padma.1.24.30)
कृतं त्वया वीरभद्र दक्षयज्ञविनाशनं। इदानीमलमेतेन लोकदाहेन कर्मणा।
kṛtaṁ tvayā vīrabhadra dakṣayajñavināśanaṁ idānīmalametena lokadāhena karmaṇā
'You have accomplished, O Virabhadra, the destruction of Daksha's sacrifice; now enough of this act of burning the worlds.'
Verse 31 (padma.1.24.31)
शांतिप्रदानात्सर्वेषां ग्रहणां प्रथमो भव। प्रहृष्टाभिजनाः पूजां करिष्यंति कृतात्मनः।
śāṁtipradānātsarveṣāṁ grahaṇāṁ prathamo bhava prahṛṣṭābhijanāḥ pūjāṁ kariṣyaṁti kṛtātmanaḥ
'By granting peace to all, become foremost among the planets. Delighted people shall perform worship of you, the accomplished one.'
Verse 32 (padma.1.24.32)
अंगारक इति ख्यातिं गमिष्यसि धरात्मज। देवलोके द्वितीयं च तव रूपं भविष्यति।
aṁgāraka iti khyātiṁ gamiṣyasi dharātmaja devaloke dvitīyaṁ ca tava rūpaṁ bhaviṣyati
'You shall attain the name Angaraka, O son of the Earth; and in the world of the gods a second form of yours shall come to be.'
Verse 33 (padma.1.24.33)
ये च त्वां पूजयिष्यंति चतुर्थ्यां तु दिने नराः। रूपमारोग्यमैश्वर्यं तेष्वनंतं भविष्यति।
ye ca tvāṁ pūjayiṣyaṁti caturthyāṁ tu dine narāḥ rūpamārogyamaiśvaryaṁ teṣvanaṁtaṁ bhaviṣyati
'And whatever men shall worship you on the fourth day, for them beauty, health, and lordship shall become endless.'
Verse 34 (padma.1.24.34)
एवमुक्तस्ततः शांतिमगमत्कामरूपधृत्। स जातस्तत्क्षणाद्राजन्ग्रहत्वमगमत्पुनः।
evamuktastataḥ śāṁtimagamatkāmarūpadhṛt sa jātastatkṣaṇādrājangrahatvamagamatpunaḥ
'Thus addressed, he who could take any form at will then attained peace; and, O king, born that very instant, he again attained the state of a planet.'
Verse 35 (padma.1.24.35)
स कदाचिद्भवांस्तस्य पूजार्घादिकमुत्तमं। दृष्टवान्क्रियमाणं च शूद्रेण त्वं व्यवस्थितः।
sa kadācidbhavāṁstasya pūjārghādikamuttamaṁ dṛṣṭavānkriyamāṇaṁ ca śūdreṇa tvaṁ vyavasthitaḥ
'Once, you yourself saw the supreme worship and argha-offering being made to him by a shudra, while you stood by watching.'
Verse 36 (padma.1.24.36)
तेन त्वं रूपवान्जातो सुरः शत्रुकुलाशनिः। विविधा च रुचिर्जाता यस्मात्तव विदूरगा।
tena tvaṁ rūpavānjāto suraḥ śatrukulāśaniḥ vividhā ca rucirjātā yasmāttava vidūragā
'By that, you became handsome, a foe like a thunderbolt to the clan of your enemies; and manifold splendor arose in you, extending far.'
Verse 37 (padma.1.24.37)
विरोचन इति प्राहुस्तस्मात् त्वां देवदानवाः। शूद्रेण क्रियमाणस्य व्रतस्य तव दर्शनात्।
virocana iti prāhustasmāt tvāṁ devadānavāḥ śūdreṇa kriyamāṇasya vratasya tava darśanāt
'Therefore the gods and danavas call you Virochana — from your having witnessed the vow performed by that shudra.'
Verse 38 (padma.1.24.38)
ईदृशी रूपसंपत्तिरिति विस्मितवानहम्। साधुसाध्विति तेनोक्तमहो माहात्म्यमुत्तमं।
īdṛśī rūpasaṁpattiriti vismitavānaham sādhusādhviti tenoktamaho māhātmyamuttamaṁ
'Such is the wealth of beauty gained by mere sight — thus I was astonished, and said well done, well done; ah, how supreme is its greatness!'
Verse 39 (padma.1.24.39)
पश्यतोपि भवेद्रूपमैश्वर्यं किमु कुर्वतः। यस्माच्च भक्त्या धरणीसुतस्य विनिंद्यमानेन गवादिदानम्।
paśyatopi bhavedrūpamaiśvaryaṁ kimu kurvataḥ yasmācca bhaktyā dharaṇīsutasya viniṁdyamānena gavādidānam
'If beauty comes even to one who merely watches, how much more to one who performs it! And since, with devotion, even by a despised shudra, the gift of cows and the rest was made to the Earth's son—'
Verse 40 (padma.1.24.40)
आलोकितं तेन सुरारिगर्भे संभूतिरेषा तव दैत्य जाता। अथ तद्वचनं श्रुत्वा भार्गवस्य महात्मनः।
ālokitaṁ tena surārigarbhe saṁbhūtireṣā tava daitya jātā atha tadvacanaṁ śrutvā bhārgavasya mahātmanaḥ
'—and it was witnessed by that shudra — this, O Daitya, is how your birth in the womb of a foe of the gods came to have such beauty.' Then, having heard that speech of the great-souled Bhargava—
Verse 41 (padma.1.24.41)
प्रह्लादनंदनो वीरः पुनः पप्रच्छ भार्गवम्। विरोचन उवाच। भगवंस्तद्व्रतं सम्यक्श्रोतुमिच्छामि तत्वतः।
prahlādanaṁdano vīraḥ punaḥ papraccha bhārgavam virocana uvāca bhagavaṁstadvrataṁ samyakśrotumicchāmi tatvataḥ
—the heroic son of Prahlada again questioned Bhargava. Virochana said: 'O Lord, I wish to hear that vow properly, in truth—'
Verse 42 (padma.1.24.42)
दीयमानं तु यद्दानं मया दृष्टं भवांतरे। माहात्म्यं च विधिं तस्य यथावद्वक्तुमर्हसि।
dīyamānaṁ tu yaddānaṁ mayā dṛṣṭaṁ bhavāṁtare māhātmyaṁ ca vidhiṁ tasya yathāvadvaktumarhasi
'—the gift that was being given, which I saw in another existence; you should duly tell its greatness and its procedure.'
Verse 43 (padma.1.24.43)
इति तद्वचनं श्रुत्वा विप्रः प्रोवाच सादरं। चतुर्थ्यंगारकदिने यदा भवति दानव।
iti tadvacanaṁ śrutvā vipraḥ provāca sādaraṁ caturthyaṁgārakadine yadā bhavati dānava
Having heard that speech, the brahmin spoke respectfully: 'O Daitya, when the fourth tithi falls on a Tuesday—'
Verse 44 (padma.1.24.44)
मृदास्नानं तदा कुर्यात्पद्मरागविभूषितः। अग्निर्मूर्द्धादिवो मंत्रं जपेत्स्नात उदङ्मुखः।
mṛdāsnānaṁ tadā kuryātpadmarāgavibhūṣitaḥ agnirmūrddhādivo maṁtraṁ japetsnāta udaṅmukhaḥ
'—then one should bathe with clay, adorned with rubies; having bathed, facing north, one should recite the mantra agnirmūrdhā divaḥ.'
Verse 45 (padma.1.24.45)
शूद्रस्तूष्णीं स्मरन्भौममास्तां भोगविवर्जितः। अथास्तमित आदित्ये गोमयेनानुलेपयेत्।
śūdrastūṣṇīṁ smaranbhaumamāstāṁ bhogavivarjitaḥ athāstamita āditye gomayenānulepayet
'A shudra should sit silently, remembering Mangal, abstaining from enjoyments. Then, when the sun has set, one should smear with cow-dung—'
Verse 46 (padma.1.24.46)
प्रांगणं पुष्पमालाभिरक्षताद्भिः समंततः। तदभ्यर्च्यालिखेत्पद्मं कुंकुमेनाष्टपत्रकम्।
prāṁgaṇaṁ puṣpamālābhirakṣatādbhiḥ samaṁtataḥ tadabhyarcyālikhetpadmaṁ kuṁkumenāṣṭapatrakam
'—the courtyard, all around, with garlands of flowers and unbroken rice; having worshipped it, one should draw an eight-petaled lotus with saffron.'
Verse 47 (padma.1.24.47)
कुंकुमस्याप्यभावेन रक्तचंदनमिष्यते। चत्वारः करकाः कार्याः भक्ष्यभोज्यसमन्विताः।
kuṁkumasyāpyabhāvena raktacaṁdanamiṣyate catvāraḥ karakāḥ kāryāḥ bhakṣyabhojyasamanvitāḥ
'In the absence of saffron, red sandal is recommended. Four water-pots should be made, together with food to eat.'
Verse 48 (padma.1.24.48)
तंडुलै रक्तशालेयैः पद्मरागैश्च संयुताः। चतुःकोणेषु तान्कृत्वा फलानि विविधानि च।
taṁḍulai raktaśāleyaiḥ padmarāgaiśca saṁyutāḥ catuḥkoṇeṣu tānkṛtvā phalāni vividhāni ca
'Filled with red shali-rice and together with rubies; having placed them at the four corners, and various fruits too—'
Verse 49 (padma.1.24.49)
गंधमाल्यादिकं सर्वं तथैव विनिवेशयेत्। सुवर्णशृंगां कपिलामथार्च्य रौप्यैः खुरैः कांस्यदोहां सवस्त्राम्।
gaṁdhamālyādikaṁ sarvaṁ tathaiva viniveśayet suvarṇaśṛṁgāṁ kapilāmathārcya raupyaiḥ khuraiḥ kāṁsyadohāṁ savastrām
'—all scent, garlands, and the rest should likewise be arranged. Then, having worshipped a tawny cow with golden horns, silver hooves, a bronze milking-vessel, together with cloth—'
Verse 50 (padma.1.24.50)
धुरंधरं रक्तखुरं च सौम्यं धान्यानि सप्तांबरसंयुतानि। अंगुष्ठमात्रं पुरुषं तथैव सौवर्णमप्यायतबाहुदंडम्।
dhuraṁdharaṁ raktakhuraṁ ca saumyaṁ dhānyāni saptāṁbarasaṁyutāni aṁguṣṭhamātraṁ puruṣaṁ tathaiva sauvarṇamapyāyatabāhudaṁḍam
'—and a gentle, red-hooved draught-bull, together with the seven grains and cloth; and likewise a thumb-sized golden man with long, extended arms—'
Verse 51 (padma.1.24.51)
चतुर्भुजं हेममयं च ताम्रपात्रे गुडस्योपरि सर्पियुक्तम्। सामस्वरज्ञाय जितेंद्रियाय वाग्रूपशीलान्वयसंयुताय।
caturbhujaṁ hemamayaṁ ca tāmrapātre guḍasyopari sarpiyuktam sāmasvarajñāya jiteṁdriyāya vāgrūpaśīlānvayasaṁyutāya
'—four-armed, made of gold, placed on jaggery in a copper vessel, together with ghee — to one versed in the Sama-chant, of subdued senses, endowed with fine speech, form, character, and lineage—'
Verse 52 (padma.1.24.52)
दातव्यमेतत्सकलं द्विजाय कुटुम्बिने नैव तु दंभयुक्ते। भूमिपुत्र महाभाग स्वेदोद्भव पिनाकिनः।
dātavyametatsakalaṁ dvijāya kuṭumbine naiva tu daṁbhayukte bhūmiputra mahābhāga svedodbhava pinākinaḥ
'—to such a brahmin householder, all this should be given, but never to a hypocrite. [Mantra:] O son of the Earth, greatly fortunate one, born of the sweat of the Pinaka-bearer—'
Verse 53 (padma.1.24.53)
रूपार्थी त्वां प्रपन्नोहं गृहाणार्घ्यं नमोऽस्तु ते। मंत्रेणानेन दत्वार्घ्यं रक्तचंदनवारिणा।
rūpārthī tvāṁ prapannohaṁ gṛhāṇārghyaṁ namo'stu te maṁtreṇānena datvārghyaṁ raktacaṁdanavāriṇā
'—desiring beauty, I have taken refuge in you; accept this argha, homage to you. Having given the argha with this mantra, with water and red sandal—'
Verse 54 (padma.1.24.54)
ततोर्चयेद्विप्रवरं रक्तमाल्यांबरादिभिः। दद्यात्तेनैव मंत्रेण भौमं गोमिथुनान्वितम्।
tatorcayedvipravaraṁ raktamālyāṁbarādibhiḥ dadyāttenaiva maṁtreṇa bhaumaṁ gomithunānvitam
'—one should then worship the foremost brahmin with red garlands, garments and the rest; with that same mantra one should give the image of Mangal, together with a pair of cattle.'
Verse 55 (padma.1.24.55)
शय्यां च शक्तिमान्दद्यात्सर्वोपस्करसंयुताम्। यद्यदिष्टतमं लोके यच्चास्य दयितं गृहे।
śayyāṁ ca śaktimāndadyātsarvopaskarasaṁyutām yadyadiṣṭatamaṁ loke yaccāsya dayitaṁ gṛhe
'And one who is able should give a bed, together with all its furnishings — whatever is most desired in the world, and whatever is dear to him in his own house—'
Verse 56 (padma.1.24.56)
तत्तद्गुणवते देयं दत्तस्याक्षयमिच्छता। ततः प्रदक्षिणं कृत्वा विसृज्य द्विजसत्तमम्।
tattadguṇavate deyaṁ dattasyākṣayamicchatā tataḥ pradakṣiṇaṁ kṛtvā visṛjya dvijasattamam
'—that should be given to the deserving one, by one desiring the imperishability of what is given. Then, having circumambulated and taken leave of the foremost brahmin—'
Verse 57 (padma.1.24.57)
नक्तं क्षीराशनं कुर्यादेवं चांगारकाष्टकम्। चतुरो वाथ वातस्य यत्पुण्यं तद्वदामि ते।
naktaṁ kṣīrāśanaṁ kuryādevaṁ cāṁgārakāṣṭakam caturo vātha vātasya yatpuṇyaṁ tadvadāmi te
'—one should eat a meal of milk at night. Thus performing eight Tuesdays, or at least four, one obtains the merit of which I shall tell you.'
Verse 58 (padma.1.24.58)
रूपसौभाग्यसंपन्नः पुमान्जन्मनि जन्मनि। विष्णौ वाथ शिवे भक्तः सप्तद्वीपाधिपो भवेत्।
rūpasaubhāgyasaṁpannaḥ pumānjanmani janmani viṣṇau vātha śive bhaktaḥ saptadvīpādhipo bhavet
'A man endowed with beauty and good fortune in birth after birth, devoted to Vishnu or to Shiva, becomes lord of the seven continents.'
Verse 59 (padma.1.24.59)
सप्तकल्पसहस्राणि रुद्रलोके महीयते। तस्मात्वमपि दैत्येंद्र व्रतमेतत्समाचर।
saptakalpasahasrāṇi rudraloke mahīyate tasmātvamapi daityeṁdra vratametatsamācara
'For seven thousand kalpas he is honored in Rudra's world. Therefore, O lord of the daityas, do you too perform this vow.'
Verse 60 (padma.1.24.60)
इत्येवमुक्तो भुगुनंदनेन चकार सर्वं व्रतमेव दैत्यः। त्वं चापि राजन्कुरु सर्वमेतद्यतोक्षयं वेदविदो वदंति।
ityevamukto bhugunaṁdanena cakāra sarvaṁ vratameva daityaḥ tvaṁ cāpi rājankuru sarvametadyatokṣayaṁ vedavido vadaṁti
Thus addressed by the son of Bhrigu, the daitya performed the entire vow just so. And you too, O king, perform all of this, since the knowers of the Veda declare it imperishable.
Verse 61 (padma.1.24.61)
शृणोति यश्चैनमनन्यचेतास्तस्यापि सर्वं भगवान्विधत्ते।
śṛṇoti yaścainamananyacetāstasyāpi sarvaṁ bhagavānvidhatte
And whoever, with undistracted mind, hears this — for him too the Lord grants everything.