Rudra Samhita · Chapter 186
The Swallowing of Shukra
Verse 1 (shiva.rudra.186.1)
व्यास उवाच । शुक्रे निगीर्णे रुद्रेण किमकार्षुश्च दानवाः । अन्धकेशा महावीरा वद तत्त्वं महामुने
vyāsa uvāca śukre nigīrṇe rudreṇa kimakārṣuśca dānavāḥ andhakeśā mahāvīrā vada tattvaṁ mahāmune
Vyasa said: "O great sage, when Shukra was swallowed by Rudra, what then did the mighty demons of Andhaka's host do? Tell me the truth of it."
Verse 2 (shiva.rudra.186.2)
सनत्कुमार उवाच । काव्ये निगीर्णे गिरिजेश्वरेण दैत्या जयाशारहिता बभूवुः । हस्तैर्विमुक्ता इव वारणेन्द्राः शऋङ्गैर्विहीना इव गोवृषाश्च
sanatkumāra uvāca kāvye nigīrṇe girijeśvareṇa daityā jayāśārahitā babhūvuḥ hastairvimuktā iva vāraṇendrāḥ śaṛṅgairvihīnā iva govṛṣāśca
Sanatkumara said: When Kavya was swallowed by the Lord of the mountain-daughter, the demons lost all hope of victory — like elephants stripped of their trunks, or bulls stripped of their horns.
Verse 3 (shiva.rudra.186.3)
शिरो विहीना इव देहसङ्घा द्विजा यथा चाध्ययनेन हीनाः । निरुद्यमाः सत्त्वगणा यथा वै यथोद्यमा भाग्यविवर्जिताश्च
śiro vihīnā iva dehasaṅghā dvijā yathā cādhyayanena hīnāḥ nirudyamāḥ sattvagaṇā yathā vai yathodyamā bhāgyavivarjitāśca
As bodies without a head, as brahmins without their study, as beings of goodness without any endeavor, and as the diligent left without fortune.
Verse 4 (shiva.rudra.186.4)
पत्या विहीनाश्च यथैव योषा यथा विपक्षाः खलु पक्षिणौघाः । आयूंषि हीनानि यथैव पुण्यै- र्व्रतैर्विहीनानि यथा श्रुतानि
patyā vihīnāśca yathaiva yoṣā yathā vipakṣāḥ khalu pakṣiṇaughāḥ āyūṁṣi hīnāni yathaiva puṇyai- rvratairvihīnāni yathā śrutāni
As a wife without her husband, as flocks of birds without their wings, as a lifespan stripped of its merit, and as vows stripped of the scriptural word.
Verse 5 (shiva.rudra.186.5)
विना यथा वैभवशक्तिमेकां भवन्ति हीनाःस्वफलैः क्रियौघाः । यथा विशूराः खलु क्षत्रियाश्च सत्यं विना धर्मगणो यथैव
vinā yathā vaibhavaśaktimekāṁ bhavanti hīnāḥsvaphalaiḥ kriyaughāḥ yathā viśūrāḥ khalu kṣatriyāśca satyaṁ vinā dharmagaṇo yathaiva
As, lacking that one glorious power, all their undertakings were stripped of their fruit — as kshatriyas without truth are no longer truly brave, so too is dharma itself empty without truth.
Verse 6 (shiva.rudra.186.6)
नन्दिना च हृते शुक्रे गिलिते च विषादिना । विषादमगमन्दैत्या यतमानरणोत्सवाः
nandinā ca hṛte śukre gilite ca viṣādinā viṣādamagamandaityā yatamānaraṇotsavāḥ
"When Shukra was seized by Nandi and swallowed by poison-eating Rudra, those demons, so eager for the festival of war, were overcome with despair."
Verse 7 (shiva.rudra.186.7)
तान् वीक्ष्य विगतोत्साहानन्धकः प्रत्यभाषत । दैत्यांस्तु हुण्डहुण्डादीन्महाधीरपराक्रमः
tān vīkṣya vigatotsāhānandhakaḥ pratyabhāṣata daityāṁstu huṇḍahuṇḍādīnmahādhīraparākramaḥ
"Seeing them thus stripped of all resolve, Andhaka, of great fortitude and valor, spoke to those demons, Hunda and Hundadi and the rest."
Verse 8 (shiva.rudra.186.8)
अन्धक उवाच । कविं विक्रम्य नयता नन्दिना वञ्चिता वयम् । तनूर्विना कृताः प्राणाः सर्वेषामद्य नो ननु
andhaka uvāca kaviṁ vikramya nayatā nandinā vañcitā vayam tanūrvinā kṛtāḥ prāṇāḥ sarveṣāmadya no nanu
Andhaka said: "Nandi, so skilled in policy, has by force taken our own seer away from us through deceit — today the very breath of us all has, as it were, been left without a body."
Verse 9 (shiva.rudra.186.9)
धैर्यं वीर्यं गतिः कीर्तिः सत्त्वं तेजः पराक्रमः । युगपन्नो हृतं सर्वमेकस्मिन् भार्गवे हृते
dhairyaṁ vīryaṁ gatiḥ kīrtiḥ sattvaṁ tejaḥ parākramaḥ yugapanno hṛtaṁ sarvamekasmin bhārgave hṛte
"Fortitude, valor, purpose, fame, goodness, splendor, and might — all of these have been taken from us at once, for that one Bhargava of ours has been carried off."
Verse 10 (shiva.rudra.186.10)
धिगस्मान् कुलपूज्यो यैरेकोऽपि कुलसत्तमः । गुरुः सर्वसमर्थश्च त्राता त्रातो न चापदि
dhigasmān kulapūjyo yaireko'pi kulasattamaḥ guruḥ sarvasamarthaśca trātā trāto na cāpadi
"Shame upon us, whose family's own venerated one, foremost in our lineage, all-capable guru — our one protector — could not be protected even in his hour of need."
Verse 11 (shiva.rudra.186.11)
तद्यूयमविलम्ब्येह युध्यध्वमरिभिः सह । वीरैस्तैः प्रमथैर्वीराः स्मृत्वा गुरुपदाम्बुजम्
tadyūyamavilambyeha yudhyadhvamaribhiḥ saha vīraistaiḥ pramathairvīrāḥ smṛtvā gurupadāmbujam
"Therefore, all of you, without delay, fight here against our foes — O heroes, calling to mind the guru's own lotus feet, wage war upon the Pramathas."
Verse 12 (shiva.rudra.186.12)
गुरोः काव्यस्य सुखदौ स्मृत्वा चरणपङ्कजौ । सूदयिष्याम्यहं सर्वान् प्रमथान् सह नन्दिना
guroḥ kāvyasya sukhadau smṛtvā caraṇapaṅkajau sūdayiṣyāmyahaṁ sarvān pramathān saha nandinā
"Calling to mind the lotus feet of our joy-giving guru Kavya, I myself shall destroy all those Pramathas, Nandi included."
Verse 13 (shiva.rudra.186.13)
अद्यैतान् विवशान् हत्वा सहदेवैः सवासवैः । भार्गवं मोचयिष्यामि जीवं योगीव कर्मतः
adyaitān vivaśān hatvā sahadevaiḥ savāsavaiḥ bhārgavaṁ mocayiṣyāmi jīvaṁ yogīva karmataḥ
"Today, slaying these helpless gods together with Indra, I shall, like some yogi through his own deed, win the release of Bhargava."
Verse 14 (shiva.rudra.186.14)
स चापि योगी योगेन यदि नाम स्वयं प्रभुः । शरीरात्तस्य निर्गच्छेदस्माकं शेषपालकः
sa cāpi yogī yogena yadi nāma svayaṁ prabhuḥ śarīrāttasya nirgacchedasmākaṁ śeṣapālakaḥ
"He too is a yogi — if he is himself a capable lord, he shall by his own yogic power emerge from that body; if not, then the rest of us shall be his protection."
Verse 15 (shiva.rudra.186.15)
सनत्कुमार उवाच । इत्यन्धकवचः श्रुत्वा दानवा मेघनिस्स्वनाः । प्रमथान् निर्दयाः प्राहुर्मर्तव्ये कृतनिश्चयाः
sanatkumāra uvāca ityandhakavacaḥ śrutvā dānavā meghanissvanāḥ pramathān nirdayāḥ prāhurmartavye kṛtaniścayāḥ
Sanatkumara said: Hearing Andhaka's words, those demons, thundering like clouds, filled with ruthless resolve, having firmly resolved to die, spoke thus to the Pramathas.
Verse 16 (shiva.rudra.186.16)
सत्यायुषि न नो जातु शक्ताः स्युः प्रमथा बलात् । असत्यायुषि किं गत्वा त्यक्त्वा स्वामिनमाहवे
satyāyuṣi na no jātu śaktāḥ syuḥ pramathā balāt asatyāyuṣi kiṁ gatvā tyaktvā svāminamāhave
"When our lord truly lives, the Pramathas can never overcome us by force — and even should he not live, what is gained by abandoning our lord and fleeing the field of war?"
Verse 17 (shiva.rudra.186.17)
ये स्वामिनं विहायातो बहुमानधना जनाः । यान्ति ते यान्ति नियतमन्धतामिस्रमालयम्
ye svāminaṁ vihāyāto bahumānadhanā janāḥ yānti te yānti niyatamandhatāmisramālayam
"Those who, having enjoyed great honor, abandon their lord, go without fail to that hell called Andhatamisra."
Verse 18 (shiva.rudra.186.18)
अयशस्तमसा ख्यातिं मलिनीकृत्य भूरिशः । इहामुत्रापि सुखिनो न स्युर्भग्ना रणाजिरे
ayaśastamasā khyātiṁ malinīkṛtya bhūriśaḥ ihāmutrāpi sukhino na syurbhagnā raṇājire
"Those who flee the field of battle, tarnishing their fame again and again with infamy and darkness, find happiness neither in this world nor the next."
Verse 19 (shiva.rudra.186.19)
किं दानैः किं तपोभिश्च किं तीर्थपरिमज्जनैः । धरातीर्थे यदि स्नानं पुनर्भवमलापहे
kiṁ dānaiḥ kiṁ tapobhiśca kiṁ tīrthaparimajjanaiḥ dharātīrthe yadi snānaṁ punarbhavamalāpahe
"If that bathing-place of this earth which washes away the very stain of death — that is, dying in battle — is close at hand, then what use is charity, what use austerity, what use even pilgrim bathing-places?"
Verse 20 (shiva.rudra.186.20)
सम्प्रधार्येति तद्वाक्यं दैत्यास्ते दनुजास्तथा । ममन्थुः प्रमथानाजौ रणभेरीं निनाद्य च
sampradhāryeti tadvākyaṁ daityāste danujāstathā mamanthuḥ pramathānājau raṇabherīṁ ninādya ca
"Having considered all this well, those demons and dánavas, sounding the drum of war, closed with the Pramathas."
Verse 21 (shiva.rudra.186.21)
तत्र बाणासिवज्रौघैः कठिनैश्च शिलामयैः । भुशुण्डिभिन्दिपालैश्च शक्ति भल्लपरश्वधैः
tatra bāṇāsivajraughaiḥ kaṭhinaiśca śilāmayaiḥ bhuśuṇḍibhindipālaiśca śakti bhallaparaśvadhaiḥ
"There, with arrows and swords, weapons hard as thunderbolts and fashioned of stone, with clubs and javelins, with spears, lances, and axes,"
Verse 22 (shiva.rudra.186.22)
खट्वाङ्गैः पट्टिशैः शूलैर्लकुटैर्मुसलैरलम् । परस्परमभिघ्नन्तः प्रचक्रुः कदनं महत्
khaṭvāṅgaiḥ paṭṭiśaiḥ śūlairlakuṭairmusalairalam parasparamabhighnantaḥ pracakruḥ kadanaṁ mahat
"with skull-topped clubs, spiked maces, tridents, staffs, and pestles, striking one another, they wrought a great slaughter."
Verse 23 (shiva.rudra.186.23)
कार्मुकाणां विकृष्टानां पततां च पतत्त्रिणाम् । भिन्दिपालभुशुण्डीनां क्ष्वेडितानां रवोऽभवत्
kārmukāṇāṁ vikṛṣṭānāṁ patatāṁ ca patattriṇām bhindipālabhuśuṇḍīnāṁ kṣveḍitānāṁ ravo'bhavat
"With the twang of bows drawn taut, the whistle of falling arrows, the terrible clang of spears and maces,"
Verse 24 (shiva.rudra.186.24)
रणतूर्य्यनिनादैश्च गजानां बहुबृंहितैः । ह्रेषारवैर्हयानांश्च महान्कोलाहलोऽभवत्
raṇatūryyaninādaiśca gajānāṁ bahubṛṁhitaiḥ hreṣāravairhayānāṁśca mahānkolāhalo'bhavat
"with the blare of war-trumpets, the deep trumpeting of elephants, and the neighing of horses, a mighty tumult arose."
Verse 25 (shiva.rudra.186.25)
अतिस्वनैरवापूरि द्यावाभूम्योर्यदन्तरम् । अभीरूणां च भीरूणां महारोमोद्गमोऽभवत्
atisvanairavāpūri dyāvābhūmyoryadantaram abhīrūṇāṁ ca bhīrūṇāṁ mahāromodgamo'bhavat
"That most piercing din filled the whole space between heaven and earth, and the hair stood on end of the fearless and the fearful alike."
Verse 26 (shiva.rudra.186.26)
गजवाजिमहारावस्फुटशब्दग्रहाणि च । भग्नध्वजपताकानि क्षीणप्रहरणानि च
gajavājimahārāvasphuṭaśabdagrahāṇi ca bhagnadhvajapatākāni kṣīṇapraharaṇāni ca
"The great screams of elephants and horses, shattered instruments, broken banners and pennants, and weapons rendered useless —"
Verse 27 (shiva.rudra.186.27)
रुधिरोद्गारचित्राणि व्यश्वहस्तिरथानि च । पिपासितानि सैन्यानि मुमूर्च्छुरुभयत्र वै
rudhirodgāracitrāṇi vyaśvahastirathāni ca pipāsitāni sainyāni mumūrcchurubhayatra vai
"strange-hued with the gush of blood, stripped now of horses, elephants, and chariots, and tormented by thirst — the armies on both sides fell senseless."
Verse 28 (shiva.rudra.186.28)
अथ ते प्रमथा वीरा नन्दिप्रभृतयस्तदा । बलेन जघ्नुरसुरान्सर्वान्प्रापुर्जयं मुने
atha te pramathā vīrā nandiprabhṛtayastadā balena jaghnurasurānsarvānprāpurjayaṁ mune
"Then Nandi and the other heroic Pramathas, by their own strength, began to slay all the asuras, and, O sage, they gained the victory."
Verse 29 (shiva.rudra.186.29)
दृष्ट्वा सैन्यं च प्रमथैर्भज्यमानमितस्ततः । दुद्राव रथमास्थाय स्वयमेवान्धको गणान्
dṛṣṭvā sainyaṁ ca pramathairbhajyamānamitastataḥ dudrāva rathamāsthāya svayamevāndhako gaṇān
"Seeing his own army thus scattered on every side by the Pramathas, Andhaka himself, mounted on his chariot, charged toward his own hosts."
Verse 30 (shiva.rudra.186.30)
शरासारप्रयुक्तैस्तैर्वज्रपातैर्नगा इव । प्रमथा नेशिरे चास्त्रैर्निस्तोया इव तोयदाः
śarāsāraprayuktaistairvajrapātairnagā iva pramathā neśire cāstrairnistoyā iva toyadāḥ
"As clouds are drained of their rain, so those Pramathas, like mountains struck down, were seen destroyed by the shower of arrows he loosed and by weapons like thunderbolt-blows."
Verse 31 (shiva.rudra.186.31)
यान्तमायान्तमालोक्य दूरस्थं निकटस्थितम् । प्रत्येकं रोमसङ्ख्याभिर्विव्याधेषुभिरन्धकः
yāntamāyāntamālokya dūrasthaṁ nikaṭasthitam pratyekaṁ romasaṅkhyābhirvivyādheṣubhirandhakaḥ
"Whether standing far off or near, whether coming or going — beholding each one, Andhaka pierced them all, one by one, with arrows as countless as the hairs upon his own body."
Verse 32 (shiva.rudra.186.32)
दृष्ट्वा सैन्यं भज्यमानमन्धकेन बलीयसा । स्कन्दो विनायको नन्दी सोमनन्द्यादयः परे
dṛṣṭvā sainyaṁ bhajyamānamandhakena balīyasā skando vināyako nandī somanandyādayaḥ pare
"Seeing their own army thus shattered by mighty Andhaka, Skanda, Vinayaka, Nandi, Somanandi, and the other heroes too —"
Verse 33 (shiva.rudra.186.33)
प्रमथा प्रबला वीराः शङ्करस्य गणा निजाः । चुक्रुधुः समरं चक्रुर्विचित्रं च महाबलाः
pramathā prabalā vīrāḥ śaṅkarasya gaṇā nijāḥ cukrudhuḥ samaraṁ cakrurvicitraṁ ca mahābalāḥ
"those mighty heroes counted among Shankara's own powerful ganas — blazed with fury and fought a battle wondrous to behold."
Verse 34 (shiva.rudra.186.34)
विनायकेन स्कन्देन नन्दिना सोमनन्दिना । वीरेण नैगमेयेन वैशाखेन बलीयसा
vināyakena skandena nandinā somanandinā vīreṇa naigameyena vaiśākhena balīyasā
"Vinayaka, Skanda, Nandi, Somanandi, the hero Naigameya, and mighty Vaishakha —"
Verse 35 (shiva.rudra.186.35)
इत्याद्यैस्तु गणैरुग्रैरन्धकोऽप्यन्धकीकृतः । त्रिशूलशक्तिबाणौघधारासम्पातपातिभिः
ityādyaistu gaṇairugrairandhako'pyandhakīkṛtaḥ triśūlaśaktibāṇaughadhārāsampātapātibhiḥ
"by these and other such fierce ganas, under an unceasing torrent of tridents, spears, and arrows, Andhaka too was, as it were, made blind."
Verse 36 (shiva.rudra.186.36)
ततः कोलाहलो जातः प्रमथासुरसैन्ययोः । तेन शब्देन महता शुक्रः शम्भूदरे स्थितः
tataḥ kolāhalo jātaḥ pramathāsurasainyayoḥ tena śabdena mahatā śukraḥ śambhūdare sthitaḥ
"Then a great tumult arose in that army of Pramathas and asuras; and by that mighty roar, Shukra, dwelling within Shambhu's belly, was roused to awareness."
Verse 37 (shiva.rudra.186.37)
छिद्रान्वेषी भ्रमन्सोऽथ विनिकेतो यथानिलः । सप्तलोकान्सपातालान् रुद्रदेहे व्यलोकयत्
chidrānveṣī bhramanso'tha viniketo yathānilaḥ saptalokānsapātālān rudradehe vyalokayat
"Swift as the wind, searching for some opening, wandering about, he began to behold within Rudra's own body the seven worlds and the netherworlds all together."
Verse 38 (shiva.rudra.186.38)
ब्रह्मनारायणेन्द्राणां सादित्याप्सरसां तथा । भुवनानि विचित्राणि युद्धं च प्रमथासुरम्
brahmanārāyaṇendrāṇāṁ sādityāpsarasāṁ tathā bhuvanāni vicitrāṇi yuddhaṁ ca pramathāsuram
"He beheld there too the manifold wondrous worlds of Brahma, Narayana, and Indra, and of the Adityas and the apsarases, and even that war of the Pramathas and the asuras."
Verse 39 (shiva.rudra.186.39)
स वर्षाणां शतं कुक्षौ भवस्य परितो भ्रमन् । न तस्य ददृशे रन्ध्रं शुचे रन्ध्रं खलो यथा
sa varṣāṇāṁ śataṁ kukṣau bhavasya parito bhraman na tasya dadṛśe randhraṁ śuce randhraṁ khalo yathā
"For a hundred years he wandered all about within Bhava's belly, yet found no opening at all, just as a wicked man finds no opening at all toward purity."
Verse 40 (shiva.rudra.186.40)
शाम्भवेनाथ योगेन शुक्ररूपेण भार्गवः । इमं मन्त्रवरं जप्त्वा शम्भोर्जठरपञ्जरात्
śāmbhavenātha yogena śukrarūpeṇa bhārgavaḥ imaṁ mantravaraṁ japtvā śambhorjaṭharapañjarāt
"Then Bhargava, by the Shambhava yoga, taking the very form of semen, chanting this supreme mantra, from the cage of Shambhu's own belly,"
Verse 41 (shiva.rudra.186.41)
निष्क्रान्तो लिङ्गमार्गेण प्रणनाम ततः शिवम् । गौर्य्या गृहीतः पुत्रार्थं तदविघ्नेश्वरीकृतः
niṣkrānto liṅgamārgeṇa praṇanāma tataḥ śivam gauryyā gṛhītaḥ putrārthaṁ tadavighneśvarīkṛtaḥ
"emerged by the path of the linga, and then bowed to Shiva; Gauri received him, desiring a son of her own, and by her he was made, as it were, into a remover of obstacles."
Verse 42 (shiva.rudra.186.42)
अथ काव्यं विनिष्क्रान्तं शुक्रमार्गेण भार्गवम् । दृष्ट्वोवाच महेशानो विहस्य करुणानिधिः
atha kāvyaṁ viniṣkrāntaṁ śukramārgeṇa bhārgavam dṛṣṭvovāca maheśāno vihasya karuṇānidhiḥ
"Then, seeing that Bhargava Kavya emerge by the very path of semen, Maheshvara, that treasury of compassion, said, laughing."
Verse 43 (shiva.rudra.186.43)
महेश्वर उवाच । शुक्रवन्निःसृतो यस्माल्लिङ्गान्मे भृगुनन्दन । कर्मणा तेन शुक्रस्त्वं मम पुत्रोऽसि गम्यताम्
maheśvara uvāca śukravanniḥsṛto yasmālliṅgānme bhṛgunandana karmaṇā tena śukrastvaṁ mama putro'si gamyatām
Maheshvara said: "O son of Bhrigu, you have emerged from my own linga just as semen does — by this very deed, henceforth you shall be called Shukra, and you shall be my own son — go now."
Verse 44 (shiva.rudra.186.44)
सनत्कुमार उवाच । इत्येवमुक्तो देवेन शुक्रोऽर्कसदृशद्युतिः । प्रणनाम शिवं भूयस्तुष्टाव विहिताञ्जलिः
sanatkumāra uvāca ityevamukto devena śukro'rkasadṛśadyutiḥ praṇanāma śivaṁ bhūyastuṣṭāva vihitāñjaliḥ
Sanatkumara said: Thus addressed by the god of gods, Shukra, radiant as the sun, bowed once more to Shiva and, with joined palms, praised him.
Verse 45 (shiva.rudra.186.45)
शुक्र उवाच । अनन्तपादस्त्वमनन्तमूर्ति- रनन्तमूर्द्धान्तकरः शिवश्च । अनन्तबाहुः कथमीदृशं त्वां स्तोष्ये ह नुत्यं प्रणिपत्य मूर्ध्ना
śukra uvāca anantapādastvamanantamūrti- ranantamūrddhāntakaraḥ śivaśca anantabāhuḥ kathamīdṛśaṁ tvāṁ stoṣye ha nutyaṁ praṇipatya mūrdhnā
Shukra said: "You are of endless feet, endless forms, endless heads, and destroyer even of Death himself, of endless arms — how then shall I, Shiva, praise such as you? Yet, bowing my head, I offer such praise as lies within my power.
Verse 46 (shiva.rudra.186.46)
त्वमष्टमूर्तिस्त्वमनन्तमूर्ति- स्त्वमिष्टदः सर्वसुरासुराणाम् । अनिष्टदृष्टेश्च विमर्दकश्च स्तोष्ये ह नुत्यं कथमीदृशं त्वाम्
tvamaṣṭamūrtistvamanantamūrti- stvamiṣṭadaḥ sarvasurāsurāṇām aniṣṭadṛṣṭeśca vimardakaśca stoṣye ha nutyaṁ kathamīdṛśaṁ tvām
"You are the one of eight forms, you are the one of endless forms, you grant every desire to gods and demons alike, and you too are the destroyer of every evil eye — how shall I, then, praise such as you? Yet I offer this praise."
Verse 47 (shiva.rudra.186.47)
सनत्कुमार उवाच । इति स्तुत्वा शिवं शुक्रः पुनर्नत्वा शिवाज्ञया । विवेश दानवानीकं मेघमालां यथा शशी
sanatkumāra uvāca iti stutvā śivaṁ śukraḥ punarnatvā śivājñayā viveśa dānavānīkaṁ meghamālāṁ yathā śaśī
Sanatkumara said: Having praised Shiva thus, Shukra bowed once more by Shiva's own command, and then, as the moon enters a garland of clouds, so he entered the ranks of the demon army.
Verse 48 (shiva.rudra.186.48)
निगीर्णनमिति प्रोक्तं शङ्करेण कवे रणे । शृणु मन्त्रं च तं जप्तो यः शम्भोः कविनोदरे
nigīrṇanamiti proktaṁ śaṅkareṇa kave raṇe śṛṇu mantraṁ ca taṁ japto yaḥ śambhoḥ kavinodare
"O sage, this is the very event named 'Nigirnana' — the Swallowing — spoken of by Shankara in that war; now hear the mantra which was chanted by Kavya while he dwelt within Shambhu's own belly."