Kotirudra Samhita · Chapter 27
The Greatness of the Trimbakeshvara Jyotirlinga
Verse 1 (shiva.kotirudra.27.1)
ऋषय ऊचुः । गङ्गा च जलरूपेण कुतो जाता वद प्रभो । तन्माहात्म्यं विशेषेण कुतो जातं वद प्रभो ॥ 27.1 ॥
ṛṣaya ūcuḥ gaṅgā ca jalarūpeṇa kuto jātā vada prabho tanmāhātmyaṁ viśeṣeṇa kuto jātaṁ vada prabho
The sages said: "Tell us, O Lord, whence did the Ganges arise in the form of water? Tell us, O Lord, whence in particular did her greatness arise?"
Verse 2 (shiva.kotirudra.27.2)
यैर्विप्रैर्गौतमायैव दुःखं दत्तं दुरात्मभिः । तेषां किं च ततो जातमुच्यतां व्याससद्गुरो ॥ 27.2 ॥
yairviprairgautamāyaiva duḥkhaṁ dattaṁ durātmabhiḥ teṣāṁ kiṁ ca tato jātamucyatāṁ vyāsasadguro
"And what became, thereafter, of those evil-souled brahmins who gave sorrow to Gautama? Tell us, O worthy disciple of Vyasa."
Verse 3 (shiva.kotirudra.27.3)
सूत उवाच । एवं सम्प्रार्थिता गङ्गा गौतमेन तदा स्वयम् । ब्रह्मणश्च गिरेर्विप्रा द्रुतं तस्मादवातरत् ॥ 27.3 ॥
sūta uvāca evaṁ samprārthitā gaṅgā gautamena tadā svayam brahmaṇaśca girerviprā drutaṁ tasmādavātarat
Suta said: Thus entreated by Gautama himself, Ganga swiftly descended from the Brahma-hill, O brahmins.
Verse 4 (shiva.kotirudra.27.4)
औदुम्बरस्य शाखायास्तत्प्रवाहो विनिःसृतः । तत्र स्नानं मुदा चक्रे गौतमो विश्रुतो मुनिः ॥ 27.4 ॥
audumbarasya śākhāyāstatpravāho viniḥsṛtaḥ tatra snānaṁ mudā cakre gautamo viśruto muniḥ
Her stream issued forth from the branch of an udumbara fig tree; there the renowned sage Gautama bathed with joy.
Verse 5 (shiva.kotirudra.27.5)
गौतमस्य च ये शिष्या अन्ये चैव महर्षयः । समागताश्च ते तत्र स्नानं चक्रुर्मुदान्विताः ॥ 27.5 ॥
gautamasya ca ye śiṣyā anye caiva maharṣayaḥ samāgatāśca te tatra snānaṁ cakrurmudānvitāḥ
And Gautama's disciples, along with other great sages, having gathered there, bathed with great joy.
Verse 6 (shiva.kotirudra.27.6)
गङ्गाद्वारं च तन्नाम प्रसिद्धमभवत्तदा । सर्वपापहरं रम्यं दर्शनान्मुनिसत्तमाः ॥ 27.6 ॥
gaṅgādvāraṁ ca tannāma prasiddhamabhavattadā sarvapāpaharaṁ ramyaṁ darśanānmunisattamāḥ
That place became renowned by the name Gangadvara, O best of sages — a delightful place removing all sin by the mere sight of it.
Verse 7 (shiva.kotirudra.27.7)
गौतमस्पर्द्धिनस्ते च ऋषयस्तत्र चागताः । स्नानार्थं तांश्च सा दृष्ट्वा ह्यन्तर्धानं गता द्रुतम् ॥ 27.7 ॥
gautamasparddhinaste ca ṛṣayastatra cāgatāḥ snānārthaṁ tāṁśca sā dṛṣṭvā hyantardhānaṁ gatā drutam
Those sages who were rivals of Gautama also came there to bathe; but seeing them, she [Ganga] swiftly vanished from sight.
Verse 8 (shiva.kotirudra.27.8)
मा मेति गौतमस्तत्र व्याजहार वचो द्रुतम् । मुहुर्मुहुः स्तुवन् गङ्गां साञ्जलिर्नतमस्तकः ॥ 27.8 ॥
mā meti gautamastatra vyājahāra vaco drutam muhurmuhuḥ stuvan gaṅgāṁ sāñjalirnatamastakaḥ
"Do not do so!" — Gautama there quickly cried out these words, praising Ganga again and again, with joined palms and bowed head.
Verse 9 (shiva.kotirudra.27.9)
गौतम उवाच । इमे च श्रीमदान्धाश्च साधवो वाप्यसाधवः । एतत्पुण्यप्रभावेण दर्शनं दीयतां त्वया ॥ 27.9 ॥
gautama uvāca ime ca śrīmadāndhāśca sādhavo vāpyasādhavaḥ etatpuṇyaprabhāveṇa darśanaṁ dīyatāṁ tvayā
Gautama said: "Whether these men, blinded by pride in their glory, are virtuous or unvirtuous, still, by the power of this merit of mine, grant them your sight."
Verse 10 (shiva.kotirudra.27.10)
सूत उवाच । ततो वाणी समुत्पन्ना गङ्गाया व्योममण्डलात् । तच्छृणुध्वमृषिश्रेष्ठा गङ्गावचनमुत्तमम् ॥ 27.10 ॥
sūta uvāca tato vāṇī samutpannā gaṅgāyā vyomamaṇḍalāt tacchṛṇudhvamṛṣiśreṣṭhā gaṅgāvacanamuttamam
Suta said: Then a voice arose from Ganga, out of the vault of the sky; hear that excellent word of Ganga, O best of sages.
Verse 11 (shiva.kotirudra.27.11)
एते दुष्टतमाश्चैव कृतघ्नाः स्वामिद्रोहिणः । जाल्माः पाखण्डिनश्चैव द्रष्टुं वर्ज्याश्च सर्वदा ॥ 27.11 ॥
ete duṣṭatamāścaiva kṛtaghnāḥ svāmidrohiṇaḥ jālmāḥ pākhaṇḍinaścaiva draṣṭuṁ varjyāśca sarvadā
"These men are utterly wicked, ungrateful, traitors to their lord, base and heretical — they are always to be shunned from sight."
Verse 12 (shiva.kotirudra.27.12)
गौतम उवाच । मातश्च श्रूयतामेतन्महतां गिर एव च । तस्मात्त्वया च कर्त्तव्यं सत्यं च भगवद् वचः ॥ 27.12 ॥
gautama uvāca mātaśca śrūyatāmetanmahatāṁ gira eva ca tasmāttvayā ca karttavyaṁ satyaṁ ca bhagavad vacaḥ
Gautama said: "O Mother, hear this — it is the very word of great ones as well. Therefore this too should be done by you, so that the divine word may be made true."
Verse 13 (shiva.kotirudra.27.13)
अपकारिषु यो लोक उपकारं करोति वै । तेन पूतो भवाम्यत्र भगवद्वचनं त्विदम् ॥ 27.13 ॥
apakāriṣu yo loka upakāraṁ karoti vai tena pūto bhavāmyatra bhagavadvacanaṁ tvidam
"Whoever in the world does good even to those who have done him harm — by that alone I become purified here; this indeed is the divine word."
Verse 14 (shiva.kotirudra.27.14)
सूत उवाच । इति श्रुत्वा मुनेर्वाक्यं गौतमस्य महात्मनः । पुनर्वाणी समुत्पन्ना गङ्गाया व्योममण्डलात् ॥ 27.14 ॥
sūta uvāca iti śrutvā munervākyaṁ gautamasya mahātmanaḥ punarvāṇī samutpannā gaṅgāyā vyomamaṇḍalāt
Suta said: Hearing these words of the great-souled sage Gautama, again a voice arose from Ganga, out of the vault of the sky.
Verse 15 (shiva.kotirudra.27.15)
कथ्यते हि त्वया सत्यं गौतमर्षे शिवं वचः । तथापि सङ्ग्रहार्थं च प्रायश्चित्तं चरन्तु वै ॥ 27.15 ॥
kathyate hi tvayā satyaṁ gautamarṣe śivaṁ vacaḥ tathāpi saṅgrahārthaṁ ca prāyaścittaṁ carantu vai
"What you say, O sage Gautama, is indeed true and auspicious; nevertheless, for the sake of upholding right order, let them perform expiation."
Verse 16 (shiva.kotirudra.27.16)
शतमेकोत्तरं चात्र कार्यं प्रक्रमणं गिरेः । भवच्छासनतस्त्वेतैस्त्वदधीनैर्विशेषतः ॥ 27.16 ॥
śatamekottaraṁ cātra kāryaṁ prakramaṇaṁ gireḥ bhavacchāsanatastvetaistvadadhīnairviśeṣataḥ
"One hundred and one circumambulations of the hill must be performed here, by your command, especially since these men are under your authority."
Verse 17 (shiva.kotirudra.27.17)
ततश्चैवाधिकारश्च जायते दुष्टकारिणाम् । मद्दर्शने विशेषेण सत्यमुक्तं मया मुने ॥ 27.17 ॥
tataścaivādhikāraśca jāyate duṣṭakāriṇām maddarśane viśeṣeṇa satyamuktaṁ mayā mune
"Only thereafter will these evildoers gain the right, in particular, to my sight; this is the truth I have spoken, O sage."
Verse 18 (shiva.kotirudra.27.18)
इति श्रुत्वा वचस्तस्याश्चक्रुर्वै ते तथाखिलाः । सम्प्रार्थ्य गौतमं दीनाः क्षन्तव्यो नोऽपराधकः ॥ 27.18 ॥
iti śrutvā vacastasyāścakrurvai te tathākhilāḥ samprārthya gautamaṁ dīnāḥ kṣantavyo no’parādhakaḥ
Hearing her words, all of them did just as she said; and, humbled, they entreated Gautama: "Let our offense be forgiven."
Verse 19 (shiva.kotirudra.27.19)
एवं कृते तदा तेन गौतमेन तदाज्ञया । कुशावर्तं नाम चक्रे गङ्गाद्वारादधोगतम् ॥ 27.19 ॥
evaṁ kṛte tadā tena gautamena tadājñayā kuśāvartaṁ nāma cakre gaṅgādvārādadhogatam
When this had been done, then by Gautama's instruction, a place named Kushavarta was made, lying below Gangadvara.
Verse 20 (shiva.kotirudra.27.20)
ततः प्रादुरभूत्तत्र सा तस्य प्रीतये पुनः । कुशावर्तं च विख्यातं तीर्थमासीदनुत्तमम् ॥ 27.20 ॥
tataḥ prādurabhūttatra sā tasya prītaye punaḥ kuśāvartaṁ ca vikhyātaṁ tīrthamāsīdanuttamam
Then, for his pleasure, she appeared there again; and Kushavarta became renowned as an unsurpassed sacred ford.
Verse 21 (shiva.kotirudra.27.21)
तत्र स्नातो नरो यस्तु मोक्षाय परिकल्पते । त्यक्त्वा सर्वानघान्सद्यो विज्ञानं प्राप्य दुर्लभम् ॥ 27.21 ॥
tatra snāto naro yastu mokṣāya parikalpate tyaktvā sarvānaghānsadyo vijñānaṁ prāpya durlabham
Whatever man bathes there becomes fit for liberation, at once casting off all sins and attaining that rare wisdom.
Verse 22 (shiva.kotirudra.27.22)
गौतमो ऋषयश्चान्ये मिलिताश्च परस्परम् । लज्जितास्ते तदा ये च कृतघ्ना ह्यभवन्पुरा ॥ 27.22 ॥
gautamo ṛṣayaścānye militāśca parasparam lajjitāste tadā ye ca kṛtaghnā hyabhavanpurā
Gautama and the other sages met with one another; and those who had earlier been ungrateful then felt ashamed.
Verse 23 (shiva.kotirudra.27.23)
ऋषय ऊचुः ॥ अस्माभिरन्यथा सूत श्रुतं तद्वर्णयामहे । गौतमस्तान्द्विजान् क्रुद्धः शशापेति प्रबुध्यताम् ॥ 27.23 ॥
ṛṣaya ūcuḥ asmābhiranyathā sūta śrutaṁ tadvarṇayāmahe gautamastāndvijān kruddhaḥ śaśāpeti prabudhyatām
The sages said: "O Suta, we have heard it differently — that we shall relate: that Gautama, enraged, cursed those brahmins — let this be understood."
Verse 24 (shiva.kotirudra.27.24)
सूत उवाच । द्विजास्तदपि सत्यं वै कल्पभेदसमाश्रयात् । वर्णयामि विशेषेण तां कथामपि सुव्रताः ॥ 27.24 ॥
sūta uvāca dvijāstadapi satyaṁ vai kalpabhedasamāśrayāt varṇayāmi viśeṣeṇa tāṁ kathāmapi suvratāḥ
Suta said: O brahmins, that too is true, resting upon a difference of cosmic cycle; O men of good vows, I shall relate that story too, in detail.
Verse 25 (shiva.kotirudra.27.25)
गौतमोऽपि ऋषीन्दृष्ट्वा तदा दुर्भिक्षपीडितान् । तपश्चकार सुमहद्वरुणस्य महात्मनः ॥ 27.25 ॥
gautamo’pi ṛṣīndṛṣṭvā tadā durbhikṣapīḍitān tapaścakāra sumahadvaruṇasya mahātmanaḥ
Gautama too, seeing the sages afflicted by famine at that time, performed great austerity to the great-souled Varuna.
Verse 26 (shiva.kotirudra.27.26)
अक्षय्यं कल्पयामास जलं वरुणदायया । ततो व्रीहीन् यवांश्चैव वापयामास भूरिशः ॥ 27.26 ॥
akṣayyaṁ kalpayāmāsa jalaṁ varuṇadāyayā tato vrīhīn yavāṁścaiva vāpayāmāsa bhūriśaḥ
By Varuna's gift he brought forth an inexhaustible supply of water; then he sowed rice and barley in abundance.
Verse 27 (shiva.kotirudra.27.27)
एवं परोपकारी स गौतमो मुनिसत्तमः । आहारं कल्पयामास तेभ्यः स्वतपसो बलात् ॥ 27.27 ॥
evaṁ paropakārī sa gautamo munisattamaḥ āhāraṁ kalpayāmāsa tebhyaḥ svatapaso balāt
Thus that Gautama, best of sages, ever devoted to the good of others, provided food for them by the power of his own austerity.
Verse 28 (shiva.kotirudra.27.28)
कदाचित्तत्स्त्रियो दुष्टा जलार्थमपमानिताः । ऊचुः पतिभ्यस्ताः क्रुद्धा गौतमेर्ष्याकरं वचः ॥ 27.28 ॥
kadācittatstriyo duṣṭā jalārthamapamānitāḥ ūcuḥ patibhyastāḥ kruddhā gautamerṣyākaraṁ vacaḥ
Once, those wicked women, having been slighted over the matter of water, angrily spoke jealousy-stirring words about Gautama to their husbands.
Verse 29 (shiva.kotirudra.27.29)
ततस्ते भिन्नमतयो गां कृत्वा कृत्रिमां द्विजाः । तद्धान्यभक्षणासक्तां चक्रुस्तां कुटिलाशयाः ॥ 27.29 ॥
tataste bhinnamatayo gāṁ kṛtvā kṛtrimāṁ dvijāḥ taddhānyabhakṣaṇāsaktāṁ cakrustāṁ kuṭilāśayāḥ
Then those brahmins, their minds turned against him, crooked of intent, fashioned an artificial cow and set her to eating that grain.
Verse 30 (shiva.kotirudra.27.30)
स्वधान्यभक्षणासक्तां गां दृष्ट्वा गौतमस्तदा । तृणेन ताडयामास शनैस्तां सन्निवारयन् ॥ 27.30 ॥
svadhānyabhakṣaṇāsaktāṁ gāṁ dṛṣṭvā gautamastadā tṛṇena tāḍayāmāsa śanaistāṁ sannivārayan
Seeing the cow intent on eating his own grain, Gautama gently struck her with a straw, trying to drive her away.
Verse 31 (shiva.kotirudra.27.31)
तृणसंस्पर्शमात्रेण सा भूमौ पतिता च गौः । मृता ह्यभूत्क्षणं विप्रा भाविकर्मवशात्तदा ॥ 27.31 ॥
tṛṇasaṁsparśamātreṇa sā bhūmau patitā ca gauḥ mṛtā hyabhūtkṣaṇaṁ viprā bhāvikarmavaśāttadā
By the mere touch of the straw, that cow fell to the ground, and, O brahmins, died in an instant, under the sway of fate.
Verse 32 (shiva.kotirudra.27.32)
गौर्हता गौतमेनेति तदा ते कुटिलाशयाः । एकत्रीभूय तत्रत्याः सकला ऋषयोऽवदन् ॥ 27.32 ॥
gaurhatā gautameneti tadā te kuṭilāśayāḥ ekatrībhūya tatratyāḥ sakalā ṛṣayo’vadan
"The cow has been killed by Gautama!" — thus, having gathered together, all the crooked-minded sages who were there declared.
Verse 33 (shiva.kotirudra.27.33)
ततः स गौतमो भीतो गौर्हतेति बभूव ह । चकार विस्मयं नार्यहल्याशिष्यैः शिवानुगः ॥ 27.33 ॥
tataḥ sa gautamo bhīto gaurhateti babhūva ha cakāra vismayaṁ nāryahalyāśiṣyaiḥ śivānugaḥ
Then, on hearing "the cow has been killed," that follower of Shiva, Gautama, grew afraid, and showed astonishment along with his wife Ahalya and his disciples.
Verse 34 (shiva.kotirudra.27.34)
ततः स गौतमो ज्ञात्वा तां गां क्रोधसमाकुलः । शशाप तानृषीन् सर्वान् गौतमो मुनिसत्तमः ॥ 27.34 ॥
tataḥ sa gautamo jñātvā tāṁ gāṁ krodhasamākulaḥ śaśāpa tānṛṣīn sarvān gautamo munisattamaḥ
Then, on learning the truth about that cow, Gautama, that best of sages, overcome with anger, cursed all those sages.
Verse 35 (shiva.kotirudra.27.35)
गौतम उवाच । यूयं सर्वे दुरात्मानो दुःखदा मे विशेषतः । शिवभक्तस्य सततं स्युर्वेदविमुखाः सदा ॥ 27.35 ॥
gautama uvāca yūyaṁ sarve durātmāno duḥkhadā me viśeṣataḥ śivabhaktasya satataṁ syurvedavimukhāḥ sadā
Gautama said: "You are all evil-souled, and have given sorrow especially to me, an ever-devoted follower of Shiva; may you forever be turned away from the Vedas."
Verse 36 (shiva.kotirudra.27.36)
अद्यप्रभृति वेदोक्ते सत्कर्मणि विशेषतः । मा भूयाद्भवतां श्रद्धा शैवमार्गे विमुक्तिदे ॥ 27.36 ॥
adyaprabhṛti vedokte satkarmaṇi viśeṣataḥ mā bhūyādbhavatāṁ śraddhā śaivamārge vimuktide
"From this day forward, may you have no faith, especially, in the good rites enjoined by the Veda, nor in the liberating path of Shiva."
Verse 37 (shiva.kotirudra.27.37)
अद्यप्रभृति दुर्मार्गे तत्र श्रद्धा भवेत्तु वः । मोक्षमार्गविहीने हि सदा श्रुतिबहिर्मुखे ॥ 27.37 ॥
adyaprabhṛti durmārge tatra śraddhā bhavettu vaḥ mokṣamārgavihīne hi sadā śrutibahirmukhe
"From this day forward, may your faith rest in that evil path, devoid of the road to liberation, ever turned away from the Vedas."
Verse 38 (shiva.kotirudra.27.38)
अद्यप्रभृति भालानि मृल्लिप्तानि भवन्तु वः । स्रंसध्वं नरके यूयं भालमृल्लेपना द्विजाः ॥ 27.38 ॥
adyaprabhṛti bhālāni mṛlliptāni bhavantu vaḥ sraṁsadhvaṁ narake yūyaṁ bhālamṛllepanā dvijāḥ
"From this day forward, may your foreheads be smeared with clay; O brahmins, with foreheads thus clay-smeared, may you fall down into hell."
Verse 39 (shiva.kotirudra.27.39)
भवन्तो मा भविष्यन्तु शिवैकपरदैवताः । अन्यदेव समत्वेन जानन्तु शिवमद्वयम् ॥ 27.39 ॥
bhavanto mā bhaviṣyantu śivaikaparadaivatāḥ anyadeva samatvena jānantu śivamadvayam
"May you never hold Shiva as the one supreme deity; may you instead regard the non-dual Shiva as equal to some other god."
Verse 40 (shiva.kotirudra.27.40)
मा भूयाद्भवतां प्रीतिः शिवपूजादिकर्मणि । शिवनिष्ठेषु भक्तेषु शिवपर्वसु सर्वदा ॥ 27.40 ॥
mā bhūyādbhavatāṁ prītiḥ śivapūjādikarmaṇi śivaniṣṭheṣu bhakteṣu śivaparvasu sarvadā
"May you never have love for the worship of Shiva and its rites, nor for devotees devoted to Shiva, nor ever for the festivals of Shiva."
Verse 41 (shiva.kotirudra.27.41)
अद्य दत्ता मया शापा यावन्तो दुःखदायकाः । तावन्तः सन्तु भवतां सन्ततावपि सर्वदा ॥ 27.41 ॥
adya dattā mayā śāpā yāvanto duḥkhadāyakāḥ tāvantaḥ santu bhavatāṁ santatāvapi sarvadā
"Whatever sorrow-bringing curses I have given today, let just as many always befall your descendants as well."
Verse 42 (shiva.kotirudra.27.42)
अशैवाः सन्तु भवतां पुत्रपौत्रादयो द्विजाः । पुत्रैः सहैव तिष्ठन्तु भवन्तो नरके ध्रुवम् ॥ 27.42 ॥
aśaivāḥ santu bhavatāṁ putrapautrādayo dvijāḥ putraiḥ sahaiva tiṣṭhantu bhavanto narake dhruvam
"O brahmins, let your sons, grandsons, and their descendants be non-Shaivas; and you yourselves, together with your sons, shall surely dwell in hell."
Verse 43 (shiva.kotirudra.27.43)
ततो भवन्तु चाण्डाला दुःखदारिद्र्यपीडिताः । शठा निन्दाकराः सर्वे तप्तमुद्राङ्किताः सदा ॥ 27.43 ॥
tato bhavantu cāṇḍālā duḥkhadāridryapīḍitāḥ śaṭhā nindākarāḥ sarve taptamudrāṅkitāḥ sadā
"Thereafter may you become outcastes, afflicted by sorrow and poverty, deceitful, ever slanderous, always branded with hot brands."
Verse 44 (shiva.kotirudra.27.44)
सूत उवाच । इति शप्त्वा मुनीन् सर्वान् गौतमः स्वाश्रमं ययौ । शिवभक्तिं चकाराति स बभूव सुपावनः ॥ 27.44 ॥
sūta uvāca iti śaptvā munīn sarvān gautamaḥ svāśramaṁ yayau śivabhaktiṁ cakārāti sa babhūva supāvanaḥ
Suta said: Having thus cursed all the sages, Gautama went to his own hermitage; he practiced intense devotion to Shiva, and became exceedingly pure.
Verse 45 (shiva.kotirudra.27.45)
ततस्तैः खिन्नहृदया ऋषयस्तेऽखिला द्विजाः । काञ्च्यां चक्रुर्निवासं हि शैवधर्मबहिष्कृताः ॥ 27.45 ॥
tatastaiḥ khinnahṛdayā ṛṣayaste’khilā dvijāḥ kāñcyāṁ cakrurnivāsaṁ hi śaivadharmabahiṣkṛtāḥ
Then, their hearts grieved, all those brahmin sages, cast out from the Shaiva faith, took up residence in Kanchi.
Verse 46 (shiva.kotirudra.27.46)
तत्पुत्राश्चाभवन्सर्वे शैवधर्मबहिष्कृताः । अग्रे तद्वद्भविष्यन्ति कलौ बहुजनाः खलाः ॥ 27.46 ॥
tatputrāścābhavansarve śaivadharmabahiṣkṛtāḥ agre tadvadbhaviṣyanti kalau bahujanāḥ khalāḥ
Their sons all likewise became cast out from the Shaiva faith; and in the future, in the Kali age, many such wicked people will arise in the same way.
Verse 47 (shiva.kotirudra.27.47)
इति प्रोक्तमशेषेण तद्वृत्तं मुनिसत्तमाः । पूर्ववृत्तमपि प्राज्ञाः श्रुतं सर्वैस्तु चादरात् ॥ 27.47 ॥
iti proktamaśeṣeṇa tadvṛttaṁ munisattamāḥ pūrvavṛttamapi prājñāḥ śrutaṁ sarvaistu cādarāt
Thus, O best of sages, has that whole event been fully told, together with the earlier account; O wise ones, it has been heard by all with reverence.
Verse 48 (shiva.kotirudra.27.48)
इति वश्च समाख्यातो गौतम्याश्च समुद्भवः । माहात्म्यमुत्तमं चैव सर्वपापहरं परम् ॥ 27.48 ॥
iti vaśca samākhyāto gautamyāśca samudbhavaḥ māhātmyamuttamaṁ caiva sarvapāpaharaṁ param
Thus has the origin of the Gautami been related to you, together with her supreme and highest glory, the remover of all sins.
Verse 49 (shiva.kotirudra.27.49)
त्र्यम्बकस्य च माहात्म्यं ज्योतिर्लिङ्गस्य कीर्तितम् । यच्छ्रुत्वा सर्वपापेभ्यो मुच्यते नात्र संशयः ॥ 27.49 ॥
tryambakasya ca māhātmyaṁ jyotirliṅgasya kīrtitam yacchrutvā sarvapāpebhyo mucyate nātra saṁśayaḥ
And the greatness of the Trimbaka Jyotirlinga has been proclaimed; hearing it, one is freed from all sins — of this there is no doubt.
Verse 50 (shiva.kotirudra.27.50)
अतः परं प्रवक्ष्यामि वैद्यनाथेश्वरस्य हि । ज्योतिर्लिङ्गस्य माहात्म्यं श्रूयतां पापहारकम् ॥ 27.50 ॥
ataḥ paraṁ pravakṣyāmi vaidyanātheśvarasya hi jyotirliṅgasya māhātmyaṁ śrūyatāṁ pāpahārakam
Now, next, I shall tell of the Jyotirlinga of Vaidyanatheshvara; hear its greatness, the remover of sins.