Skip to main content

Purvakhanda — Acharakanda · Chapter 192

Great Formulas: Vata-Oil, Brahmi Ghrita, and Eye and Ear Remedies

Chapter 191All chaptersChapter 193

Verse 1 (garuda.1.192.1)

श्रीगरुडमहापुराणम् १९२ हरिरुवाच । चित्रकस्याष्टभागाश्च शूरणस्य च षोडश । शुण्ठ्या भागाश्च चत्वारो मरिचानां द्वयं तथा

śrīgaruḍamahāpurāṇam 192 hariruvāca citrakasyāṣṭabhāgāśca śūraṇasya ca ṣoḍaśa śuṇṭhyā bhāgāśca catvāro maricānāṁ dvayaṁ tathā

Hari said: Eight parts of chitraka, and sixteen of suran (elephant-foot yam); four parts of dry ginger, and two of black pepper,

Verse 2 (garuda.1.192.2)

त्रितयं पिप्पलीमूलं विडङ्गानां चतुष्टयम् । अष्टौ मुशलिकाभागास्त्रिफलायाश्चतुष्टयम् । द्विगुणेन गुडेनैषां मोदकानिह कारयेत्

tritayaṁ pippalīmūlaṁ viḍaṅgānāṁ catuṣṭayam aṣṭau muśalikābhāgāstriphalāyāścatuṣṭayam dviguṇena guḍenaiṣāṁ modakāniha kārayet

three of pippali root, four of vidanga, eight parts of mushalika, and four of triphala — with double the quantity of jaggery, one should make sweet balls (modakas) from these.

Verse 3 (garuda.1.192.3)

तद्भक्षणमजीर्णं हि पाण्डुरोगञ्ज कामलम् । अतीसारांश्च मन्दाग्निं प्लीहाञ्चैव निवारयेत्

tadbhakṣaṇamajīrṇaṁ hi pāṇḍurogañja kāmalam atīsārāṁśca mandāgniṁ plīhāñcaiva nivārayet

Eating this cures indigestion, pandu roga, kamala, diarrhoea, weak digestion, and disorders of the spleen.

Verse 4 (garuda.1.192.4)

बिल्वाग्निमन्थः श्योनाकपाटलापारिभद्रकम् । प्रसारण्यश्वगन्धा च बृहती कण्टकारिका

bilvāgnimanthaḥ śyonākapāṭalāpāribhadrakam prasāraṇyaśvagandhā ca bṛhatī kaṇṭakārikā

Bilva, agnimantha, shyonaka, patala, paribhadraka; prasarani, ashwagandha, brihati, kantakari,

Verse 5 (garuda.1.192.5)

बला चातिबला रास्ना श्वदंष्ट्रा च पुनर्नवा । एरण्डः शारिवा पर्णो गुडूची कपिकच्छुका

balā cātibalā rāsnā śvadaṁṣṭrā ca punarnavā eraṇḍaḥ śārivā parṇo guḍūcī kapikacchukā

bala, atibala, rasna, shvadamshtra, punarnava, eranda, sariva, parna, guduchi, and kapikacchu —

Verse 6 (garuda.1.192.6)

एषां दशपलान्भागान्क्वाथयेत्सलिलेऽमले । तेन पादावशेषेण तैलपात्रे विपाचयेत्

eṣāṁ daśapalānbhāgānkvāthayetsalile'male tena pādāvaśeṣeṇa tailapātre vipācayet

Ten pala portions of each of these should be boiled in pure water; reduced to one quarter, this should be cooked further in an oil-vessel.

Verse 7 (garuda.1.192.7)

आजं वा यदि गव्यं क्षीरं दत्त्वा चतुर्गुणम् । शतावरीं सैन्धवञ्च तैलतुल्यं प्रदापयेत्

ājaṁ vā yadi gavyaṁ kṣīraṁ dattvā caturguṇam śatāvarīṁ saindhavañca tailatulyaṁ pradāpayet

Adding goat's or cow's milk, fourfold, along with shatavari and rock salt, oil should be added in equal measure.

Verse 8 (garuda.1.192.8)

द्रव्याणियानि पेष्याणि तानि वक्ष्यामि तच्छृणु । शतपुष्पा देवदारुर्बला पर्णो वचागुरु

dravyāṇiyāni peṣyāṇi tāni vakṣyāmi tacchṛṇu śatapuṣpā devadārurbalā parṇo vacāguru

Now I shall tell which substances should be ground into a paste; listen to that: shatapushpa, devadaru, bala, parna, vacha, agaru,

Verse 9 (garuda.1.192.9)

कुष्ठं मांसी सैन्धवञ्च पलमेकं पुनर्नवा । पाने नस्ये तथाभ्यङ्गे तैलमेतत्प्रदापयेत्

kuṣṭhaṁ māṁsī saindhavañca palamekaṁ punarnavā pāne nasye tathābhyaṅge tailametatpradāpayet

kushtha, jatamamsi, and rock salt, one pala each, and punarnava — this oil should be given for drinking, nasal use, and massage.

Verse 10 (garuda.1.192.10)

हृच्छूलं पार्श्वशूलञ्च गण्डमालाञ्च नाशयेत् । अपस्मारं वातरक्तं वपुष्मांश्च पुमान्भवेत्

hṛcchūlaṁ pārśvaśūlañca gaṇḍamālāñca nāśayet apasmāraṁ vātaraktaṁ vapuṣmāṁśca pumānbhavet

It destroys heart-pain, side-pain, and gandamala; it also destroys epilepsy and vata-rakta, and the man treated becomes well-formed of body.

Verse 11 (garuda.1.192.11)

गर्भमश्वतरी विन्द्यात्किं पुनर्मानुषी हर । अश्वानां वातभग्नानां कुञ्जराणां नृणां तथा । तैलमेतत्प्रयोक्तव्यं सर्ववातविकारिणाम्

garbhamaśvatarī vindyātkiṁ punarmānuṣī hara aśvānāṁ vātabhagnānāṁ kuñjarāṇāṁ nṛṇāṁ tathā tailametatprayoktavyaṁ sarvavātavikāriṇām

By this even a mule may conceive, let alone a human woman, O Hara! This oil should be used for horses broken by wind-disorders, for elephants, and for men — for all afflicted by any kind of wind-disorder.

Verse 12 (garuda.1.192.12)

हिङ्गुतुम्बुरुशुण्ठीभिः सिद्धं तैलन्तु सार्षपम् । एतद्धि पुरणं श्रेष्ठं कर्णशूलापहं परम्

hiṅgutumburuśuṇṭhībhiḥ siddhaṁ tailantu sārṣapam etaddhi puraṇaṁ śreṣṭhaṁ karṇaśūlāpahaṁ param

Mustard oil prepared with asafoetida, tumburu, and dry ginger — filling the ear with this is excellent, a supreme remedy for earache.

Verse 13 (garuda.1.192.13)

शुष्कमूलकशुण्ठीनां क्षारो हिङ्गुलनागरम् । तक्रं चतुर्गुणं दद्यात्तैलमेतद्विपाचयेत्

śuṣkamūlakaśuṇṭhīnāṁ kṣāro hiṅgulanāgaram takraṁ caturguṇaṁ dadyāttailametadvipācayet

The ash of dried radish and dry ginger, together with asafoetida and dry ginger — fourfold buttermilk should be added, and this oil cooked with it.

Verse 14 (garuda.1.192.14)

बाधिर्यं कर्णशूलञ्च पूयस्त्रावञ्च कर्णयोः । क्रिमयश्च विनश्यन्ति तैलस्यास्य प्रपूरणात्

bādhiryaṁ karṇaśūlañca pūyastrāvañca karṇayoḥ krimayaśca vinaśyanti tailasyāsya prapūraṇāt

Deafness, earache, purulent discharge from the ears, and worms — all are destroyed by filling the ear with this oil.

Verse 15 (garuda.1.192.15)

शुष्कमूलकशुण्ठीनां क्षारो हिङ्गुलनागरम् । शतपुष्पा वचा कुष्ठं दारुशिग्रुरसाञ्जनम्

śuṣkamūlakaśuṇṭhīnāṁ kṣāro hiṅgulanāgaram śatapuṣpā vacā kuṣṭhaṁ dāruśigrurasāñjanam

The ash of dried radish and dry ginger, asafoetida and dry ginger, shatapushpa, vacha, kushtha, devadaru, shigru, and rasanjana,

Verse 16 (garuda.1.192.16)

सौवर्चलं यवक्षारं सामुद्रं सैन्धवं तथा । ग्रन्थिकं विडमुस्तं च मधु शुक्तं चतुर्गुणम्

sauvarcalaṁ yavakṣāraṁ sāmudraṁ saindhavaṁ tathā granthikaṁ viḍamustaṁ ca madhu śuktaṁ caturguṇam

sauvarchala salt, barley-alkali, sea-salt, and rock salt likewise, granthika, vida-salt, and musta, honey and vinegar, fourfold —

Verse 17 (garuda.1.192.17)

मातुलुङ्गरसश्चैव कदलीरस एव च । तैलमेभिर्विपक्तव्यं कर्णशूलापहं परम्

mātuluṅgarasaścaiva kadalīrasa eva ca tailamebhirvipaktavyaṁ karṇaśūlāpahaṁ param

the juice of matulunga, and likewise the juice of banana — oil should be cooked with these; it is a supreme remedy for earache.

Verse 18 (garuda.1.192.18)

बाधिर्यं कर्णनादश्च पूयस्त्रावश्च दारुणम् । पूरणादस्य तैलस्य क्रिमयः कर्णयोर्हर

bādhiryaṁ karṇanādaśca pūyastrāvaśca dāruṇam pūraṇādasya tailasya krimayaḥ karṇayorhara

Deafness, ringing in the ears, and severe purulent discharge, and worms in the ears, O Hara —

Verse 19 (garuda.1.192.19)

सद्यो विनाशमायान्ति शशाङ्ककृतशेखर । क्षारतैलमिदं श्रेष्ठं मुखदन्तमलापहम्

sadyo vināśamāyānti śaśāṅkakṛtaśekhara kṣāratailamidaṁ śreṣṭhaṁ mukhadantamalāpaham

— are instantly destroyed by filling the ear with this oil, O crest-jewel made of the moon! This alkaline oil is excellent, removing impurity of the mouth and teeth.

Verse 20 (garuda.1.192.20)

चन्दनं कुङ्कुमं मांसी कर्पूरं जातिपत्रिका । जातीकङ्कोलपूगानां लवङ्गस्य फलानि च

candanaṁ kuṅkumaṁ māṁsī karpūraṁ jātipatrikā jātīkaṅkolapūgānāṁ lavaṅgasya phalāni ca

Sandalwood, saffron, jatamamsi, camphor, and mace; nutmeg, kankola, betel-nut, and clove fruits,

Verse 21 (garuda.1.192.21)

अगुरूणि च कस्तूरी कुष्ठं तगरपादिका । गोरोचना प्रियङ्गुश्च बला चैव तथा नखी

agurūṇi ca kastūrī kuṣṭhaṁ tagarapādikā gorocanā priyaṅguśca balā caiva tathā nakhī

agaru and musk, kushtha, tagara-padika, gorochana and priyangu, bala, and also nakhi,

Verse 22 (garuda.1.192.22)

सरलं सप्तपर्णं च लाक्षा चामलकी तथा । तथा तु पद्मकं चैव ह्येतैस्तैलं प्रसाधयेत्

saralaṁ saptaparṇaṁ ca lākṣā cāmalakī tathā tathā tu padmakaṁ caiva hyetaistailaṁ prasādhayet

sarala, saptaparna, lac, and amalaki, and also padmaka — with these an oil should be prepared.

Verse 23 (garuda.1.192.23)

प्रस्वेदमलदुर्गन्धकण्डू कुष्ठहरं परम् । गच्छति स्त्रीशतं रुद्र बन्ध्यापि लभते सुतम्

prasvedamaladurgandhakaṇḍū kuṣṭhaharaṁ param gacchati strīśataṁ rudra bandhyāpi labhate sutam

It is a supreme remedy for excessive sweating, foul odour, itching, and kushtha. One anointed with it may approach a hundred women, O Rudra, and even a barren woman conceives a son.

Verse 24 (garuda.1.192.24)

यवानी चित्रकं धान्यं त्र्यूषणं जीरकं तथा । सौवर्चलं विडगञ्च पिप्पलीमूलराजिकम्

yavānī citrakaṁ dhānyaṁ tryūṣaṇaṁ jīrakaṁ tathā sauvarcalaṁ viḍagañca pippalīmūlarājikam

Ajwain, chitraka, coriander, the three pungents, cumin likewise, sauvarchala salt, vida-salt, pippali-root, and rajika,

Verse 25 (garuda.1.192.25)

एभिः पचेद्रघृतप्रस्थं जलप्रस्थाष्टसंयुतम् । तथार्ऽशोगुल्मश्वयथुं हन्ति वह्निं करोति वै

ebhiḥ pacedraghṛtaprasthaṁ jalaprasthāṣṭasaṁyutam tathār'śogulmaśvayathuṁ hanti vahniṁ karoti vai

— with these one should cook a prastha of ghee, combined with eight prasthas of water; this destroys piles, abdominal tumours, and swelling, and kindles the digestive fire.

Verse 26 (garuda.1.192.26)

मरिचं त्रिवृतं कुष्ठं हरितालं मनः शिला । देवदारु हरिद्रे द्वे कुष्ठं मांसी च चन्दनम्

maricaṁ trivṛtaṁ kuṣṭhaṁ haritālaṁ manaḥ śilā devadāru haridre dve kuṣṭhaṁ māṁsī ca candanam

Black pepper, trivrit, kushtha, orpiment, manahshila, devadaru, both turmerics, kushtha again, jatamamsi, and sandalwood,

Verse 27 (garuda.1.192.27)

विशाला करवीरञ्च अर्कक्षीरं शकृद्रसः । एषाञ्च कार्षिको भागो विषस्यार्धपलं भवेत्त्

viśālā karavīrañca arkakṣīraṁ śakṛdrasaḥ eṣāñca kārṣiko bhāgo viṣasyārdhapalaṁ bhavett

vishala, karavira, arka's milky sap, and excrement-juice — one karsha portion of each of these, and half a pala of poison —

Verse 28 (garuda.1.192.28)

प्रस्थं सटुकतैलस्य गोमूत्रेऽष्टगुणे पचेत् । मृत्पात्रे लोहपात्रे वा शनैर्मृद्वग्निना पचेत्

prasthaṁ saṭukatailasya gomūtre'ṣṭaguṇe pacet mṛtpātre lohapātre vā śanairmṛdvagninā pacet

a prastha of mustard oil should be cooked in eightfold cow's urine, in an earthen or iron vessel, slowly, over gentle fire.

Verse 29 (garuda.1.192.29)

पामा विचर्चिका चैव दद्रुर्विस्फोचकानिच । अभ्यङ्गेन प्रणश्यन्ति कोमलत्वञ्च जायते

pāmā vicarcikā caiva dadrurvisphocakānica abhyaṅgena praṇaśyanti komalatvañca jāyate

Pama, vicharchika, dadru, and visphotaka are destroyed by massage with this oil, and softness of skin results.

Verse 30 (garuda.1.192.30)

प्रभूतान्यपि श्वित्राणि तैलेनानेन मर्दयेत् । चिरोत्थितमपि श्वित्रं विनष्टं तत्क्षणाद्भवेत्

prabhūtānyapi śvitrāṇi tailenānena mardayet cirotthitamapi śvitraṁ vinaṣṭaṁ tatkṣaṇādbhavet

Even widespread cases of shvitra should be massaged with this oil; even long-standing shvitra is destroyed instantly.

Verse 31 (garuda.1.192.31)

पटोलपत्रं कटुका मञ्जिष्ठा शारिवा निशा । जातीशमीनिम्बपत्रं मधुकं क्वथितं घृतम्

paṭolapatraṁ kaṭukā mañjiṣṭhā śārivā niśā jātīśamīnimbapatraṁ madhukaṁ kvathitaṁ ghṛtam

Patola leaf, kutuki, manjishtha, sariva, turmeric, jati, shami, and neem leaves, licorice — these should be boiled into ghee,

Verse 32 (garuda.1.192.32)

एभिर्लेपात्सयुररुजो व्रणा विस्त्राविणः शिव । शङ्खपुष्पी वचा सोमो ब्राह्मी ब्रह्मसुवर्चलाः

ebhirlepātsayurarujo vraṇā vistrāviṇaḥ śiva śaṅkhapuṣpī vacā somo brāhmī brahmasuvarcalāḥ

applying this as a paste heals painful, discharging wounds, O Shiva. Shankhapushpi, vacha, soma, brahmi, brahmasuvarchala —

Verse 33 (garuda.1.192.33)

अभया च गुडूची च आटरूषकवाकुची । एतैरक्षसमैर्भागैर्घृतप्रस्थं विपाचयेत्

abhayā ca guḍūcī ca āṭarūṣakavākucī etairakṣasamairbhāgairghṛtaprasthaṁ vipācayet

— haritaki, guduchi, atarushaka, and vakuchi — with these in equal parts of one aksha each, one should cook a prastha of ghee.

Verse 34 (garuda.1.192.34)

कण्टकार्या रसप्रस्थं क्षीरप्रस्थसमन्वितम् । एतद्ब्राह्मीघृतं नाम स्मृतिमेधाकरं परम्

kaṇṭakāryā rasaprasthaṁ kṣīraprasthasamanvitam etadbrāhmīghṛtaṁ nāma smṛtimedhākaraṁ param

A prastha of kantakari juice combined with a prastha of milk — this is called Brahmi Ghrita, supreme for producing memory and intellect.

Verse 35 (garuda.1.192.35)

अग्निमन्थो वचा वासा पिप्पली मधु सैन्धवम् । सप्तरात्रप्रयोगेण किन्नरैरिव गीयते

agnimantho vacā vāsā pippalī madhu saindhavam saptarātraprayogeṇa kinnarairiva gīyate

Agnimantha, vacha, vasa, pippali, honey, and rock salt — through a seven-night regimen, one is praised as though by the Kinnaras themselves.

Verse 36 (garuda.1.192.36)

अपामार्गः गुडूची च वचा कुष्ठं शतावरी । शङ्खपुष्पाभया साज्यं विडङ्गं भक्षितं समम् । त्रिभिर्दिनैर्नरं कुर्याद्ग्रन्थाष्टशतधारिणम्

apāmārgaḥ guḍūcī ca vacā kuṣṭhaṁ śatāvarī śaṅkhapuṣpābhayā sājyaṁ viḍaṅgaṁ bhakṣitaṁ samam tribhirdinairnaraṁ kuryādgranthāṣṭaśatadhāriṇam

Apamarga, guduchi, vacha, kushtha, shatavari, shankhapushpi, haritaki with ghee, and vidanga, eaten in equal measure — within three days this makes a man capable of retaining eight hundred works of learning.

Verse 37 (garuda.1.192.37)

अद्भिर्वा पयसाज्येन मासमेकन्तु सेविता । वचा कर्यान्नरं प्राज्ञं श्रुतिधारणसंयुतम्

adbhirvā payasājyena māsamekantu sevitā vacā karyānnaraṁ prājñaṁ śrutidhāraṇasaṁyutam

Or, taken for one month with water, or with milk and ghee, vacha makes a man wise, endowed with retention of all he has heard.

Verse 38 (garuda.1.192.38)

चन्द्रसूर्यग्रहे पीतं पलमेकं पयोऽन्वितम् । वचायास्तत्क्षणं कुर्यान्महाप्रज्ञायुतं नरम्

candrasūryagrahe pītaṁ palamekaṁ payo'nvitam vacāyāstatkṣaṇaṁ kuryānmahāprajñāyutaṁ naram

Drunk during a solar or lunar eclipse, one pala of vacha combined with milk instantly makes a man endowed with great wisdom.

Verse 39 (garuda.1.192.39)

भूनिम्बनिम्बत्रिफलापर्पटैश्च शृतं जलम् । पटोलीमुस्तकाभ्याञ्च वासकेन च नाशयेत्

bhūnimbanimbatriphalāparpaṭaiśca śṛtaṁ jalam paṭolīmustakābhyāñca vāsakena ca nāśayet

Water boiled with bhunimba, neem, triphala, and parpataka, together with patoli, musta, and vasaka, destroys —

Verse 40 (garuda.1.192.40)

विस्फोटकानि रक्तञ्च नात्र कार्या विचारणा । कतकस्य फलं शङ्खं सैन्धवं त्र्यूषणं वचा

visphoṭakāni raktañca nātra kāryā vicāraṇā katakasya phalaṁ śaṅkhaṁ saindhavaṁ tryūṣaṇaṁ vacā

— visphotaka (pustular eruptions) and blood disorders; there should be no doubt of this. The fruit of kataka, conch, rock salt, the three pungents, vacha,

Verse 41 (garuda.1.192.41)

फेनी रसाञ्जनं क्षौद्रं विडङ्गानि मनः शिला । एषां वर्तिर्हन्ति काचं तिमिरं पटलं तथा

phenī rasāñjanaṁ kṣaudraṁ viḍaṅgāni manaḥ śilā eṣāṁ vartirhanti kācaṁ timiraṁ paṭalaṁ tathā

pheni, rasanjana, honey, vidanga, and manahshila — a collyrium-stick made of these destroys glaucoma, cataract, and the patala film.

Verse 42 (garuda.1.192.42)

प्रस्थद्वयं माषकस्य क्वाथश्च द्रोणमम्भसाम् । चतुर्भागावशेषेण तैलप्रस्थं विपाचयेत्

prasthadvayaṁ māṣakasya kvāthaśca droṇamambhasām caturbhāgāvaśeṣeṇa tailaprasthaṁ vipācayet

Two prasthas of black gram, and a drona of water for the decoction, reduced to one quarter — a prastha of oil should then be cooked with this.

Verse 43 (garuda.1.192.43)

काञ्जिकस्याढकं दत्त्वा पिष्टान्येतानि दापयेत् । पुनर्नवा गोक्षुरकं सैन्धवं त्र्यूषणं वचा

kāñjikasyāḍhakaṁ dattvā piṣṭānyetāni dāpayet punarnavā gokṣurakaṁ saindhavaṁ tryūṣaṇaṁ vacā

Adding one adhaka of fermented rice-water, these ground substances should be added: punarnava, gokshura, rock salt, the three pungents, vacha,

Verse 44 (garuda.1.192.44)

लवणं सुरदारुश्च मञ्जिष्ठा कण्टकारिका । नस्यात्पानाद्धरत्येव कर्णशूलं सुदारुणम्

lavaṇaṁ suradāruśca mañjiṣṭhā kaṇṭakārikā nasyātpānāddharatyeva karṇaśūlaṁ sudāruṇam

salt, devadaru, manjishtha, and kantakari — used as nasal drops or as a drink, this removes even the most severe earache,

Verse 45 (garuda.1.192.45)

बाधिर्यं सर्वरोगांश्च ह्यभ्यङ्गाच्च महेश्वर । पलद्वयं सैन्धवञ्च शुण्ठी चित्रकपञ्चकम्

bādhiryaṁ sarvarogāṁśca hyabhyaṅgācca maheśvara paladvayaṁ saindhavañca śuṇṭhī citrakapañcakam

and deafness and every disease as well, through massage, O Maheshvara. Two pala of rock salt, dry ginger, and five parts chitraka,

Verse 46 (garuda.1.192.46)

सौवीरपञ्चप्रस्थं च तैलप्रस्थं पचेत्ततः । असृग्दरस्वरप्लीहासर्ववातविकारनुत्

sauvīrapañcaprasthaṁ ca tailaprasthaṁ pacettataḥ asṛgdarasvaraplīhāsarvavātavikāranut

five prasthas of sauvira and a prastha of oil should then be cooked — this destroys asrigdara (abnormal bleeding), voice disorders, spleen disease, and every kind of wind-disorder.

Verse 47 (garuda.1.192.47)

उदुम्बरं वटं प्लक्षं जम्बूद्वयमथार्जुनम् । पिप्पली च कदम्बञ्च पलाशं लोध्रतिन्दुकम्

udumbaraṁ vaṭaṁ plakṣaṁ jambūdvayamathārjunam pippalī ca kadambañca palāśaṁ lodhratindukam

Udumbara, vata (banyan), plaksha, both kinds of jambu, and arjuna, pippali, kadamba, palasha, lodhra, tinduka,

Verse 48 (garuda.1.192.48)

मधूकमाम्रसर्जञ्च बदरं पद्मकेशरम् । शिरीषबीजङ्कतकमेतत्क्वाथेन साधितम् । तैलं हन्ति व्रणांल्लेपाच्चिरकालभवानपि

madhūkamāmrasarjañca badaraṁ padmakeśaram śirīṣabījaṅkatakametatkvāthena sādhitam tailaṁ hanti vraṇāṁllepāccirakālabhavānapi

madhuka, mango, sarja, badari, padmakesara, shirisha-seed, and kataka — cooked with a decoction of these, this oil, applied as a paste, destroys wounds, even those of long standing.

Chapter 191All chaptersChapter 193