Rudra Samhita · Chapter 68
Mena's Austerity and Boon
Verse 1 (shiva.rudra.68.1)
नारद उवाच । अन्तर्हितायां देव्यां तु दुर्गायां स्वगृहेषु च । गतेष्वमरवृन्देषु किमभूत्तदनन्तरम्
nārada uvāca antarhitāyāṁ devyāṁ tu durgāyāṁ svagṛheṣu ca gateṣvamaravṛndeṣu kimabhūttadanantaram
Narada said: "When the goddess Durga had vanished, and the hosts of immortals had gone to their own homes, what happened after that?"
Verse 2 (shiva.rudra.68.2)
कथं मेनागिरीशौ च तेपाते परमं तपः । कथं सुताभवत्तस्य मेनायां तात तद्वद
kathaṁ menāgirīśau ca tepāte paramaṁ tapaḥ kathaṁ sutābhavattasya menāyāṁ tāta tadvada
"How did Mena and the lord of mountains perform their supreme austerity? And how, dear one, was the daughter born to him through Mena? Tell me this."
Verse 3 (shiva.rudra.68.3)
ब्रह्मोवाच विप्रवर्य सुतश्रेष्ठ शृणु तच्चरितं महत् । प्रणम्य शङ्करं भक्त्या वच्मि भक्तिविवर्धनम्
brahmovāca vipravarya sutaśreṣṭha śṛṇu taccaritaṁ mahat praṇamya śaṅkaraṁ bhaktyā vacmi bhaktivivardhanam
Brahma said: "O best of brahmins, best of sons, hear that great account; bowing to Shankara with devotion, I shall relate it, an account that increases devotion.
Verse 4 (shiva.rudra.68.4)
उपदिश्य गते तात सुरवृन्दे गिरीश्वरः । हर्यादौ मेनका चापि तेपाते परमं तपः
upadiśya gate tāta suravṛnde girīśvaraḥ haryādau menakā cāpi tepāte paramaṁ tapaḥ
"Dear one, when the host of gods had departed after giving their instruction, the lord of mountains, with Hari and the others gone, and Mena too, performed supreme austerity.
Verse 5 (shiva.rudra.68.5)
अहर्निशं शिवां शम्भुं चिन्तयन्तौ च दम्पती । सम्यगारेधतुर्नित्यं भक्तियुक्तेन चेतसा
aharniśaṁ śivāṁ śambhuṁ cintayantau ca dampatī samyagāredhaturnityaṁ bhaktiyuktena cetasā
"Day and night that couple, thinking of Shiva and Shambhu, duly worshipped them constantly, with hearts full of devotion.
Verse 6 (shiva.rudra.68.6)
गिरिप्रियातीव मुदानर्च देवीं शिवेन सा । दानं ददौ द्विजेभ्यश्च सदा तत्तोषहेतवे
giripriyātīva mudānarca devīṁ śivena sā dānaṁ dadau dvijebhyaśca sadā tattoṣahetave
"The mountain's beloved, with great joy, worshipped the goddess together with Shiva; she ever gave gifts to brahmins for their pleasure's sake.
Verse 7 (shiva.rudra.68.7)
चैत्रमासं समारभ्य सप्तविंशतिवत्सरान् । शिवां सम्पूजयामासापत्यार्थिन्यन्वहं रता
caitramāsaṁ samārabhya saptaviṁśativatsarān śivāṁ sampūjayāmāsāpatyārthinyanvahaṁ ratā
"Beginning with the month of Chaitra, for twenty-seven years, longing for a child, she worshipped Shiva day after day, devoted continually.
Verse 8 (shiva.rudra.68.8)
अष्टम्यामुपवासं तु कृत्वादान्नवमीतिथौ । मोदकैर्बलिपिष्टैश्च पायसैर्गन्धपुष्पकैः
aṣṭamyāmupavāsaṁ tu kṛtvādānnavamītithau modakairbalipiṣṭaiśca pāyasairgandhapuṣpakaiḥ
"Fasting on the eighth day, she gave offerings on the ninth tithi — with sweet modakas, offering-cakes, rice-pudding, and fragrant flowers.
Verse 9 (shiva.rudra.68.9)
गङ्गायामौषधिप्रस्थे कृत्वा मूर्तिं महीमयीम् । उमायाः पूजयामास नानावस्तुसमर्पणैः
gaṅgāyāmauṣadhiprasthe kṛtvā mūrtiṁ mahīmayīm umāyāḥ pūjayāmāsa nānāvastusamarpaṇaiḥ
"On the bank of the Ganga, at Aushadhiprastha, having made an earthen image of Uma, she worshipped it, offering manifold articles.
Verse 10 (shiva.rudra.68.10)
कदाचित्सा निराहारा कदाचित्सा धृतव्रता । कदाचित्पवनाहारा कदाचिज्जलभुघ्यभूत्
kadācitsā nirāhārā kadācitsā dhṛtavratā kadācitpavanāhārā kadācijjalabhughyabhūt
"Sometimes she went without food, sometimes she held to strict vows; sometimes she subsisted on air alone, sometimes she lived on water only.
Verse 11 (shiva.rudra.68.11)
शिवाविन्यस्तचेतस्का सप्तविंशतिवत्सरान् । निनाय मेनका प्रीत्या परं सा मृष्टवर्चसा
śivāvinyastacetaskā saptaviṁśativatsarān nināya menakā prītyā paraṁ sā mṛṣṭavarcasā
"With her mind fixed wholly on Shiva, Mena spent twenty-seven years thus with love, her own radiance made pure.
Verse 12 (shiva.rudra.68.12)
सप्तविंशतिवर्षान्ते जगन्माता जगन्मयी । सुप्रीताभवदत्यर्थमुमा शङ्करकामिनी
saptaviṁśativarṣānte jaganmātā jaganmayī suprītābhavadatyarthamumā śaṅkarakāminī
"At the end of the twenty-seven years, the Mother of the universe, the very embodiment of the universe, Uma, Shankara's beloved, became greatly pleased.
Verse 13 (shiva.rudra.68.13)
अनुग्रहाय मेनायाः पुरतः परमेश्वरी । आविर्बभूव सा देवी सन्तुष्टा तत्सुभक्तितः
anugrahāya menāyāḥ purataḥ parameśvarī āvirbabhūva sā devī santuṣṭā tatsubhaktitaḥ
"For Mena's sake, the Supreme Goddess appeared before her, that goddess, pleased with her deep devotion.
Verse 14 (shiva.rudra.68.14)
दिव्यावयवसंयुक्ता तेजोमण्डलमध्यगा । उवाच विहसन्ती सा मेनां प्रत्यक्षतां गता
divyāvayavasaṁyuktā tejomaṇḍalamadhyagā uvāca vihasantī sā menāṁ pratyakṣatāṁ gatā
"Possessed of divine limbs, standing in the midst of a circle of light, smiling, she who had become visible spoke to Mena.
Verse 15 (shiva.rudra.68.15)
देव्युवाच । वरं ब्रूहि महासाध्वि यत्ते मनसि वर्तते । सुप्रसन्ना च तपसा तवाहं गिरिकामिनि
devyuvāca varaṁ brūhi mahāsādhvi yatte manasi vartate suprasannā ca tapasā tavāhaṁ girikāmini
The goddess said: "Ask a boon, O most virtuous woman, whatever is in your mind; I am greatly pleased by your austerity, O beloved of the mountain.
Verse 16 (shiva.rudra.68.16)
यत्प्रार्थितं त्वया मेने तपोव्रतसमाधिना । दास्ये तेऽहं च तत्सर्वं वाञ्छितं यद्यदा भवेत्
yatprārthitaṁ tvayā mene tapovratasamādhinā dāsye te'haṁ ca tatsarvaṁ vāñchitaṁ yadyadā bhavet
"Whatever you, O Mena, have prayed for through your austerity, vows, and meditation — I shall grant you all of it, whatever you have desired."
Verse 17 (shiva.rudra.68.17)
ततःसा मेनका देवीं प्रत्यक्षां कालिकां तदा । दृष्ट्वा च प्रणनामाथ वचनं चेदमब्रवीत्
tataḥsā menakā devīṁ pratyakṣāṁ kālikāṁ tadā dṛṣṭvā ca praṇanāmātha vacanaṁ cedamabravīt
"Then Mena, seeing the goddess Kalika manifest before her, bowed, and then spoke these words.
Verse 18 (shiva.rudra.68.18)
मेनोवाच देवि प्रत्यक्षतो रूपं दृष्टं तव मयाधुना । त्वामहं स्तोतुमिच्छामि प्रसन्ना भव कालिके
menovāca devi pratyakṣato rūpaṁ dṛṣṭaṁ tava mayādhunā tvāmahaṁ stotumicchāmi prasannā bhava kālike
Mena said: "O goddess, I have now seen your form directly before me; I wish to praise you — be gracious, O Kalika."
Verse 19 (shiva.rudra.68.19)
ब्रह्मोवाच अथ सा मेनयेत्युक्ता कालिका सर्वमोहिनी । बाहुभ्यां सुप्रसन्नात्मा मेनकां परिषस्वजे
brahmovāca atha sā menayetyuktā kālikā sarvamohinī bāhubhyāṁ suprasannātmā menakāṁ pariṣasvaje
Brahma said: "Then, thus addressed by Mena, Kalika, the deluder of all, her mind greatly gracious, embraced Mena with both arms.
Verse 20 (shiva.rudra.68.20)
ततः प्राप्तमहाज्ञाना मेनका कालिकां शिवम् । तुष्टाव वाग्भिरिष्टाभिर्भक्त्या प्रत्यक्षतां गताम्
tataḥ prāptamahājñānā menakā kālikāṁ śivam tuṣṭāva vāgbhiriṣṭābhirbhaktyā pratyakṣatāṁ gatām
"Then Mena, having received great knowledge, praised auspicious Kalika, now manifest before her, with cherished words of devotion.
Verse 21 (shiva.rudra.68.21)
मेनोवाच । महामायां जगद्धात्रीं चण्डिकां लोकधारिणीम् । प्रणमामि महादेवीं सर्वकामार्थदायिनीम्
menovāca mahāmāyāṁ jagaddhātrīṁ caṇḍikāṁ lokadhāriṇīm praṇamāmi mahādevīṁ sarvakāmārthadāyinīm
Mena said: "I bow to the great Maya, sustainer of the world, Chandika, the supporter of all worlds; the great goddess, bestower of every desire and purpose.
Verse 22 (shiva.rudra.68.22)
नित्यानन्दकरीं मायां योगनिद्रां जगत्प्रसूम् । प्रणमामि सदा सिद्धां शुभसारसमालिनीम्
nityānandakarīṁ māyāṁ yoganidrāṁ jagatprasūm praṇamāmi sadā siddhāṁ śubhasārasamālinīm
"I bow to the eternal bliss-giving Maya, Yoganidra, mother of the universe; ever perfected, garlanded with the essence of auspiciousness.
Verse 23 (shiva.rudra.68.23)
मातामहीं सदानन्दां भक्तशोकविनाशिनीम् । आकल्पं वनितानां च प्राणिनां बुद्धिरूपिणीम्
mātāmahīṁ sadānandāṁ bhaktaśokavināśinīm ākalpaṁ vanitānāṁ ca prāṇināṁ buddhirūpiṇīm
"[I bow to] the grandmother of all, ever blissful, destroyer of her devotees' sorrow, the adornment of women, the very form of intelligence in all beings.
Verse 24 (shiva.rudra.68.24)
सा त्वं बन्धच्छेदहेतुर्यतीनां कस्ते गेयो मादृशीभिः प्रभावः । हिंसां या वाथर्ववेदस्य सा त्वं नित्यं कामं त्वं ममेष्टं विधेहि
sā tvaṁ bandhacchedaheturyatīnāṁ kaste geyo mādṛśībhiḥ prabhāvaḥ hiṁsāṁ yā vātharvavedasya sā tvaṁ nityaṁ kāmaṁ tvaṁ mameṣṭaṁ vidhehi
"You are the cause that severs the bonds of ascetics — what praise befits your power from one like me? You who are the very power of destruction of the Atharva Veda — grant ever my heart's desire.
Verse 25 (shiva.rudra.68.25)
नित्यानित्यैर्भावहीनैः परास्तै- स्तत्तन्मात्रैर्योज्यते भूतवर्गः । तेषां शक्तिस्त्वं सदा नित्यरूपा काले योषा योगयुक्ता समर्था
nityānityairbhāvahīnaiḥ parāstai- stattanmātrairyojyate bhūtavargaḥ teṣāṁ śaktistvaṁ sadā nityarūpā kāle yoṣā yogayuktā samarthā
"By the eternal and non-eternal, formless, transcendent subtle elements, the host of created beings is joined together; of these you are the power, ever eternal in form, in time a woman joined to yoga, all-capable.
Verse 26 (shiva.rudra.68.26)
योनिर्धरित्री जगतां त्वमेव त्वमेव नित्या प्रकृतिः परस्तात् । यया वशं क्रियते ब्रह्मरूपं सा त्वं नित्या मे प्रसीदाद्य मातः
yonirdharitrī jagatāṁ tvameva tvameva nityā prakṛtiḥ parastāt yayā vaśaṁ kriyate brahmarūpaṁ sā tvaṁ nityā me prasīdādya mātaḥ
"You alone are the womb, the earth of all worlds; you alone are the eternal Prakriti, beyond all; by whom the very form of Brahman is brought under sway — you are that eternal one; be gracious to me today, O Mother.
Verse 27 (shiva.rudra.68.27)
त्वं जातवेदोगतशक्तिरुग्रा त्वं दाहिका सूर्यकरस्य शक्तिः । आह्लादिका त्वं बहुचन्द्रिका या तां त्वामहं स्तौमि नमामि चण्डीम्
tvaṁ jātavedogataśaktirugrā tvaṁ dāhikā sūryakarasya śaktiḥ āhlādikā tvaṁ bahucandrikā yā tāṁ tvāmahaṁ staumi namāmi caṇḍīm
"You are the fierce power abiding in fire; you are the burning power of the sun's rays; you are the delighting power that is the abundant moonlight — you, O Chandi, I praise, and to you I bow.
Verse 28 (shiva.rudra.68.28)
योषाणां सत्प्रिया च त्वं नित्या त्वं चोर्ध्वरेतसाम् । वाञ्छा त्वं सर्वजगतां माया च त्वं यथा हरेः
yoṣāṇāṁ satpriyā ca tvaṁ nityā tvaṁ cordhvaretasām vāñchā tvaṁ sarvajagatāṁ māyā ca tvaṁ yathā hareḥ
"You are the true beloved of women, ever, and you are the discipline of those of celibate seed; you are the longing of all worlds, and you are the Maya, even as of Hari.
Verse 29 (shiva.rudra.68.29)
या चेष्टरूपाणि विधाय देवी सृष्टिस्थितिर्नाशमयी च कर्त्री । ब्रह्माच्युतस्थाणुशरीरहेतुः सा त्वं प्रसीदाद्य पुनर्नमस्ते
yā ceṣṭarūpāṇi vidhāya devī sṛṣṭisthitirnāśamayī ca kartrī brahmācyutasthāṇuśarīrahetuḥ sā tvaṁ prasīdādya punarnamaste
"You, the goddess who, having fashioned the desired forms, are the doer of creation, preservation, and dissolution; the cause of the very bodies of Brahma, Vishnu, and Shiva — be gracious today; again I bow to you."
Verse 30 (shiva.rudra.68.30)
ब्रह्मोवाच तत इत्थं स्तुता दुर्गा कालिका पुनरेव हि । उवाच मेनकां देवीं वाञ्छितं वरयेत्युत
brahmovāca tata itthaṁ stutā durgā kālikā punareva hi uvāca menakāṁ devīṁ vāñchitaṁ varayetyuta
Brahma said: "Then, thus praised, Durga Kalika again spoke to the goddess Mena, saying, 'Ask for your desired boon.'"
Verse 31 (shiva.rudra.68.31)
उमोवाच प्राणप्रिया मम त्वं हि हिमाचलविलासिनि । यदिच्छसि ध्रुवं दास्ये नादेयं विद्यते मम
umovāca prāṇapriyā mama tvaṁ hi himācalavilāsini yadicchasi dhruvaṁ dāsye nādeyaṁ vidyate mama
Uma said: "You are indeed dear to me as my own life, O consort of Himachal; whatever you desire, I shall surely grant it — there is nothing I would not give."
Verse 32 (shiva.rudra.68.32)
इति श्रुत्वा महेशान्याः पीयूषसदृशं वचः । उवाच परितुष्टा सा मेनका गिरिकामिनी
iti śrutvā maheśānyāḥ pīyūṣasadṛśaṁ vacaḥ uvāca parituṣṭā sā menakā girikāminī
"Hearing these nectar-like words of the great Goddess, Mena, the mountain's beloved, greatly delighted, spoke.
Verse 33 (shiva.rudra.68.33)
मेनोवाच शिवे जय जय प्राज्ञे महेश्वरि भवाम्बिके । वरयोग्यास्म्यहं चेत्ते वृणे भूयो वरं वरम्
menovāca śive jaya jaya prājñe maheśvari bhavāmbike varayogyāsmyahaṁ cette vṛṇe bhūyo varaṁ varam
Mena said: "O auspicious one, victory, victory to you, O wise one, Maheshvari, Mother of Bhava! If I am worthy of a boon, then I ask you once more for the best of boons.
Verse 34 (shiva.rudra.68.34)
प्रथमं शतपुत्रा मे भवन्तु जगदम्बिके । बह्वायुषो वीर्यवन्त ऋद्धिसिद्धिसमन्विताः
prathamaṁ śataputrā me bhavantu jagadambike bahvāyuṣo vīryavanta ṛddhisiddhisamanvitāḥ
"First, O Mother of the universe, let me have a hundred sons, long-lived, valiant, endowed with prosperity and accomplishment.
Verse 35 (shiva.rudra.68.35)
पश्चात्तथैका तनया स्वरूपगुणशालिनी । कुलद्वयानन्दकरी भुवनत्रयपूजिता
paścāttathaikā tanayā svarūpaguṇaśālinī kuladvayānandakarī bhuvanatrayapūjitā
"And after them, one daughter, adorned with beauty and virtue, who brings joy to both families, and is worshipped in all three worlds.
Verse 36 (shiva.rudra.68.36)
सुता भव मम शिवे देवकार्यार्थमेव हि । रुद्रपत्नी भव तथा लीलां कुरु भवाम्बिके
sutā bhava mama śive devakāryārthameva hi rudrapatnī bhava tathā līlāṁ kuru bhavāmbike
"O auspicious one, become my daughter for the very purpose of the gods' work; become Rudra's wife, and enact your play, O Mother of Bhava."
Verse 37 (shiva.rudra.68.37)
ब्रह्मोवाच तच्छ्रुत्वा मेनकोक्तं हि प्राह देवी प्रसन्नधीः । स्मितपूर्वं वचस्तस्याः पूरयन्ती मनोरथम्
brahmovāca tacchrutvā menakoktaṁ hi prāha devī prasannadhīḥ smitapūrvaṁ vacastasyāḥ pūrayantī manoratham
Brahma said: "Hearing what Mena had spoken, the goddess, her mind gracious, replied with a smile, fulfilling her heart's desire.
Verse 38 (shiva.rudra.68.38)
देव्युवाच । शतपुत्राः सम्भवन्तु भवत्या वीर्यसंयुताः । तत्रैको बलवान्मुख्यः प्रथमं सम्भविष्यति
devyuvāca śataputrāḥ sambhavantu bhavatyā vīryasaṁyutāḥ tatraiko balavānmukhyaḥ prathamaṁ sambhaviṣyati
The goddess said: "Let a hundred sons, endowed with valor, be born to you; among them one strong and chief son shall be born first.
Verse 39 (shiva.rudra.68.39)
सुताहं सम्भविष्यामि सन्तुष्टा तव भक्तितः । देवकार्यं करिष्यामि सेविता निखिलैः सुरैः
sutāhaṁ sambhaviṣyāmi santuṣṭā tava bhaktitaḥ devakāryaṁ kariṣyāmi sevitā nikhilaiḥ suraiḥ
"And I myself shall become your daughter, well pleased by your devotion; I shall accomplish the work of the gods, served by all the immortals."
Verse 40 (shiva.rudra.68.40)
ब्रह्मोवाच एवमुक्त्वा जगद्धात्री कालिका परमेश्वरी । पश्यन्त्या मेनकायास्तु तत्रैवान्तर्दधे शिवा
brahmovāca evamuktvā jagaddhātrī kālikā parameśvarī paśyantyā menakāyāstu tatraivāntardadhe śivā
Brahma said: "Having spoken thus, the sustainer of the world, Kalika, the Supreme Goddess, the auspicious one, vanished right there, even as Mena looked on.
Verse 41 (shiva.rudra.68.41)
मेनकापि वरं लब्ध्वा महेशान्या अभीप्सितम् । मुदं प्रापामितां तात तपःक्लेशोऽप्यनश्यत
menakāpi varaṁ labdhvā maheśānyā abhīpsitam mudaṁ prāpāmitāṁ tāta tapaḥkleśo'pyanaśyata
"Mena too, having obtained the boon she desired from the great Goddess, attained boundless joy, dear one, and the hardship of her austerity was destroyed.
Verse 42 (shiva.rudra.68.42)
दिशि तस्यां नमस्कृत्य सुप्रहृष्टमनाः सती । जयशब्दं प्रोच्चरन्ती स्वस्थानं प्रविवेश ह
diśi tasyāṁ namaskṛtya suprahṛṣṭamanāḥ satī jayaśabdaṁ proccarantī svasthānaṁ praviveśa ha
"Bowing in that direction, that virtuous woman, her mind full of joy, uttering the cry of victory, entered her own dwelling.
Verse 43 (shiva.rudra.68.43)
अथ तस्मै स्वपतये शशंस सुवरं च तम् । स्वचिह्नबुद्धमिव वै सुवाचा पुनरुक्तया
atha tasmai svapataye śaśaṁsa suvaraṁ ca tam svacihnabuddhamiva vai suvācā punaruktayā
"Then, with fine words, repeated again, she related that excellent boon to her own husband, as though telling of her own sign made known.
Verse 44 (shiva.rudra.68.44)
श्रुत्वा शैलपतिर्हृष्टोऽभवन्मेनावचो हि तत् । प्रशशंस प्रियां प्रीत्या शिवाभक्तिरतां च ताम्
śrutvā śailapatirhṛṣṭo'bhavanmenāvaco hi tat praśaśaṁsa priyāṁ prītyā śivābhaktiratāṁ ca tām
"Hearing Mena's words, the lord of the mountain became delighted; he lovingly praised his beloved, devoted as she was to Shiva.
Verse 45 (shiva.rudra.68.45)
कालक्रमेणाथ तयोः प्रवृत्ते सुरते मुने । गर्भो बभूव मेनाया ववृधे प्रत्यहं च सः
kālakrameṇātha tayoḥ pravṛtte surate mune garbho babhūva menāyā vavṛdhe pratyahaṁ ca saḥ
"Then, O sage, in the course of time, as their union proceeded, Mena conceived, and that womb grew day by day.
Verse 46 (shiva.rudra.68.46)
असूत सा नागवधूपभोग्यं सुतमुत्तमम् । समुद्रबद्धसत्सख्यं मैनाकाभिधमद्भुतम्
asūta sā nāgavadhūpabhogyaṁ sutamuttamam samudrabaddhasatsakhyaṁ mainākābhidhamadbhutam
"She gave birth to an excellent son, one who came to be wedded to a serpent-maiden, of true friendship bound to the ocean, wondrous, named Mainaka.
Verse 47 (shiva.rudra.68.47)
वृत्रशत्रावपि क्रुद्धे वेदनाज्ञं सपक्षकम् । पविक्षतानां देवर्षे पक्षच्छिदि वराङ्गकम्
vṛtraśatrāvapi kruddhe vedanājñaṁ sapakṣakam pavikṣatānāṁ devarṣe pakṣacchidi varāṅgakam
"That son — who, even when Indra, the enemy of Vritra, grew wrathful, knew of the pain and had wings — of excellent limbs, escaped at the time when the mountains' wings were being cut off by the thunderbolt, O sage among gods.
Verse 48 (shiva.rudra.68.48)
प्रवरं शतपुत्राणां महाबलपराक्रमम् । स्वोद्भवानां महीध्राणां पर्वतेन्द्रैकधिष्ठितम्
pravaraṁ śataputrāṇāṁ mahābalaparākramam svodbhavānāṁ mahīdhrāṇāṁ parvatendraikadhiṣṭhitam
"The foremost of a hundred sons, of great strength and valor, established as sole lord among the mountains born of him.
Verse 49 (shiva.rudra.68.49)
आसीन्महोत्सवस्तत्र हिमाचलपुरेऽद्भुतः । दम्पत्योः प्रमुदाधिक्यं बभूव क्लेशसङ्क्षयः
āsīnmahotsavastatra himācalapure'dbhutaḥ dampatyoḥ pramudādhikyaṁ babhūva kleśasaṅkṣayaḥ
"There was a wondrous, great celebration in Himachal's city; the couple's joy increased greatly, and their hardship came utterly to an end.
Verse 50 (shiva.rudra.68.50)
दानं ददौ द्विजातिभ्योऽन्येभ्यश्च प्रददौ धनम् । शिवाशिवपदद्वन्द्वे स्नेहोऽभूदधिकस्तयोः
dānaṁ dadau dvijātibhyo'nyebhyaśca pradadau dhanam śivāśivapadadvandve sneho'bhūdadhikastayoḥ
"He gave gifts to the brahmins, and gave wealth to others too; their love for the twin feet of Shiva and Shiva grew still greater."